Thomas Hylvander avskyr verkligen mörkret under den här årstiden. November, december och januari kunde han lätt vara utan. Och av den anledningen tänker han inte gå i pension direkt nu när han fyller 65. Hur mycket han än längtar.
– Nej när det är så här mörkt och trist kan jag precis lika gärna jobba på. Jag trivs ju fortfarande lika bra här bland kollegor och blodgivare, så det känns som en mycket bra lösning.
– Och så tackar jag för mig någon gång i härliga april i stället.
Thomas Hylvander klev för första gången in på Mälarsjukhusets blodcentral som anställd sommaren 1973, när han fick en anställning som semestervikarie. Jobbet gav mersmak och han beslutade sig för att utbilda sig i ämnet transfusionsmedicin i Uppsala. Utbildningen till biokemisk analytiker kompletterades med medicinsk forskning i ett projekt lett av Mälarsjukhusets Göran Fritz och Akademiska sjukhusets Gunnar Ronquist. Under hela utbildningstiden behöll han timanställningen på Mälarsjukhuset.
– Sen kom jag tillbaka hit och fick heltidsanställning, sedan 1985 har jag varit knuten helt till blodcentralen. Jag tycker fortfarande att arbetet är oerhört intressant. Härifrån servar vi alla discipliner inom sjukvården, från förlossningen till onkologen och kirurgin. Ofta har jag varit ute på klinikmöten på sjukhuset och föreläst om transfusionsmedicin, och jag har även undervisat blivande sjuksköterskor på Mälardalens högskola. Att få delge andra det jag lärt mig genom åren är toppen.
Till arbetsuppgifterna har också hört komponenthantering och blodgruppsanalys, och Thomas har under många år varit funktionsansvarig på avdelningen. För två, tre år sedan valde han att gå ner lite i arbetstid, njuta av en ledig dag i veckan och lämna ifrån sig chefskapet.
Även engagemanget inom politiken har Thomas dragit ner på – och slutat helt med sedan valet. Han har under många år representerat Moderaterna i Eskilstunas kommunfullmäktige.
– Jag tog beslutet att inte ställa upp i senaste valet med anledning av att jag blir pensionär. Jag vill vara fri. Men jag har trivts väldigt bra och haft uppdrag inom bland annat social-, vuxen- och kultur- och fritidsnämnden. Det senare var extra roligt med tanke på mitt stora idrottsintresse.
Thomas ser gärna all form av idrott, men har en extra förkärlek till bollsporter i allmänhet och fotboll och handboll i synnerhet. I unga år spelade han fotboll i IFK Eskilstuna och handboll med både City och Verdandi. I vuxen ålder har han i långa perioder varit aktiv supporter, inklusive ordförande i IFK:s supporterklubb och ledamot i klubbstyrelsen. I dag är han medlem i moderklubben och i föreningen Gamla IFK:are. Och han gläds åt idrottsframgångarna i stan, såväl för lagsporter som för individuella atleter.
– Det är toppen att vi fått idrottsarenor som Tunavallen och Stiga Sports Arena, men jag hade önskat att publikkapaciteten var större.
På sommarstället i Slätviken trivs han allra bäst.
– Över sommaren ska jag ägna mig åt rekreation och åt att bara vara ledig. Om det skulle krisa får de ringa in mig under hösten och vintern. Jag har sagt som så många andra att jag kan tänka mig att vara timanställd ett tag. Det känns perfekt, då jobbar jag på mina villkor och får fortsätta träffa kollegor och blodgivare.
Thomas oroas över situationen inom sjukvården, som dras med stora rekryteringsproblem.
– Vi är rätt många födda på 50-talet bara på min avdelning. All vår erfarenhet som lämnar sjukhuset med pensioneringarna ersätter man inte enkelt. Det tar tid att bygga upp den kunskapsbanken igen.
Att många anställda väljer att sluta och att landstinget inte anses som en attraktiv arbetsgivare längre gör honom än mer bekymrad.
– Sjukhuset har en stor andel hyrpersonal, och har svårt att rekrytera såväl sjuksköterskor som läkare, det är en tuff situation. Men, jag behöver ju faktiskt inte bekymra mig över den saken, säger Thomas Hylvander med ett brett leende.