Det började med att hon gillade att brottas med sin pappa Patrik hemma i Strängnäs. Men när han ledsnade på det, fick det bli kampsport för Tilda som då var 12 år.
‒Ja, han tröttnade lite lätt på det och tyckte jag skulle utagera det på andra. Så då bestämde jag mig för att jag skulle testa taekwondo.
‒De hade lokal på P10 men det hade också aikidon och för den som varit där så är det rätt många korridorer där. Om man inte har varit där tidigare så är det ganska lätt att gå vilse, och det var precis det vi gjorde, säger Tilda Kelly och fortsätter:
‒Jag hamnade på aikidon och de hade ju vita dräkter på sig. Tanken var att jag skulle gå på taekwondon veckan efter det men det blev aldrig av. Jag tyckte det var så roligt med aikido så jag stannade kvar.
Det mycket nytt för Strängnästjejen under hennes första år med aikido. Det var först när klubben skulle på ett läger som hon fastnade för sporten. Efter det har det gått undan för Tilda som nu har blivit 17 år.
‒Jag träffar många vänner och det är jättehärligt att hitta en gemenskap inom sporten man tränar, säger Tilda.
Sedan en tid tillbaka instruerar hon aikido för andra och den 12 mars i år tog hon svart bälte.
‒Först började det med att jag var hjälptränare på ungdomssidan och sedan har det gått väldigt snabbt framåt, säger Tilda Kelly som nu även är vuxeninstruktör och som i somras blev inbjuden av svenska aikidoförbundet att visa upp sporten på Almedalsveckan.
Vad fick du göra?
‒Det var en helt fantastisk upplevelse där vi under onsdagen satte upp ett tält under idrottens dag mitt i Almedalen och det kom massvis med folk. Bland annat så fick vi upp Expressens maskot, den där getingen, på mattan som vi körde lite med, säger Tilda och brister ut i skratt.
Kom det upp någon politiker på mattan?
‒Haha... nej, det kändes som att de var lite skygga.
Sedan har det fortsatt med uppvisningar och i början av oktober var hon inbjuden som instruktör till ett läger i Stockholm. Då var det hon och ordföranden för det svenska aikidoförbundet, Katarina Gullberg, plus två personer med en väldig hög grad som instruerade.
‒Det kändes häftigt att vara inbjuden som 17-årig instruktör till ett vuxenläger, för vad jag vet, finns det ingen annan i min ålder i Sverige som blivit det. Så det känns speciellt, säger Tilda.
Vad betyder sporten för dig?
‒Det är hela min personlighet, det är mitt stora intresse.
Målet för Tilda är att spara ihop pengar och efter gymnasiet kunna åka över till Japan och träna där.
‒Då handlar det inte om att man hyr en lägenhet och sedan går och tränar. Utan det livet man lever kallas uchi-deshi. Du bor i lokalen där man tränar går upp klockan fyra på morgonen och städar träningslokalen. Och sedan tränar man hela dagen lång. Det är ett sorts lärlingssystem kan man säga, säger Tilda och fortsätter:
‒Det är väldigt hård disciplin. Och jag har testat på det under några lägerveckor. Det är så att man måste sluta tänka på sig själv. Det går inte, för man måste tänka på alla andras bästa. Det är ett väldigt speciellt liv och det är inte alla som pallar mentalt.
Det passar Tilda för hon är stark både i kropp och psyke.
‒Jag vill bara tillbaka och träna hela tiden för så fort jag klivit av mattan saknar jag träningen. Det är nästan olidligt, säger hon och skrattar.
Under december månad ser hon fram emot graderingarna och eftersom de inte tävlar så är det ett viktigt tillfälle att visa upp sig själv och sin utveckling.
‒Jag hoppas mina elever tycker det är roligt och pirrigt att gå upp en grad. Och jag hoppas så klart att alla lyckas.