I helgen sker avgörandet för världseliten i Tour de Ski. Den norska dominansen är näst intill total och på herrsidan måste man gå långt ner i resultatlistan för att skymta något svenskt namn. Men vi ska inte misströsta, menar Gustav Johnsson 16 år.
– Det brukar gå upp och ner det där, jag tror att Sverige kommer tillbaka.
Kanske är just Gustav och hans ett år äldre klubbkompis Linus Lillsjö två av de som ska se till att Sverige åter tar upp matchen i skidspåren med grannlandet i väster. Duon lever för skidåkningen och både två har flyttat hemifrån som ett led i satsningen mot toppen.
– Det finns de som har klarat det, men de flesta som bor hemma i Eskilstuna och vill satsa blir ingenting, säger Linus som går andra året på skidgymnasiet i Sollefteå.
Det var som sexåring Linus för första gången provade på skidåkning och han fick snabbt lära sig hur man tacklar motgångar.
– Jag kom sist på alla tävlingar jag åkte i början. Men jag brydde mig inte, jag åkte bara, säger han.
Tålamodet betalade sig och Linus blev bättre och bättre för varje år. När moderklubben Torshälla la ner för två säsonger sedan bytte han till Hällbybrunn där han blev klubbkamrat med Gustav. För Gustav föll det sig naturligt att satsa på skidåkningen.
– Den har alltid funnits där eftersom mina föräldrar höll på. Jag har alltid tyckt att det har varit roligt och jag har tränat på bra. De senaste åren har jag satsat mer på det, säger han.
Det är första året på skidgymnasiet i Mora för Gustav som valde skolan i Mora mycket med anledning av att han där har goda förutsättningar för att parallellt satsa på orienteringen. Skidåkningen är dock nummer ett för Gustav som har OK Tor som orienteringsklubb.
– Att bo själv är ett stort steg att ta, men jag bor tillsammans med en kompis i en lägenhet och det fungerar bra, säger Gustav.
Förutom utmaningen med att flytta hemifrån innebar steget till skidgymnasiet en rejäl höjning av träningsdosen. Förstaårseleven Gustav tränar 500 timmar om året medan Linus tillbringar ytterligare 100 timmar i spåret. Då är inte fysträningen i gymmet medräknad. Det finns inga genvägar till skideliten.
– Nu vet jag vad träning är, det visste jag inte innan jag kom hit. Förut la jag ner halva livet på skidåkning, nu är det hela livet. Det är bara plugga, äta och träna, säger Linus som tränar upp emot 14 pass i veckan.
– Det är en stor skillnad, här får jag träna med kompisar som är lika bra och som vill samma sak som jag, säger Gustav som gör första året som junior.
Scandic Cup heter touren som Sveriges vassaste junioråkare gör upp i. Både Gustav och Linus har den här säsongen visat att de kan hävda sig emot de allra bästa. Gustav kom sjua totalt och tvåa i sin åldersklass i tvådagarstävlingen i Mora och Linus blev elva på distansloppet i Idre och 13:e man i Mora.
– Det har gått över all förväntan så här långt, jag hade egentligen inga förväntningar alls, säger Linus.
Med tanke på Linus två senaste säsonger är det lätt att förstå honom. Säsongen som gick spolierades av en skada i smalbenet som Linus tvingades operera och säsongen innan präglades av sjukdom. Han har nyss blivit fullt återställd och siktar nu på en plats bland de åtta bästa i den kommande Scandic Cup-tävlingen i Åsarna. Att sätta mål ser Linus som en av nycklarna att nå långt.
– Man måste tycka det är kul att träna och sätta både kort- och långsiktiga mål. Det är också viktigt att fokusera på det man själv gör och inte på det andra presenterar, säger han.
Är landslaget ett långsiktigt mål?
– Det vore kul, säger Linus avdramatiserande.
Gustav sticker inte under stolen med att landslaget hägrar som ett mål långt fram. Närmast siktar han dock på en topp tio-placering i junior-SM hemma i Mora i mars.
– Det gäller att träna smart och hålla sig frisk för att nå riktigt långt, säger Gustav.
Håkan Ramberg från Hallstahammar, som är jämnårig med Linus, är också med i Hällbybrunns juniorlag. Han skuggar Linus och Gustav i resultatlistorna. Gustavs pappa Henrik Johnsson är lagledare och tränare och är en av dem som skjutsar trion land och rike runt på Scandic Cup-tävlingar.
– Jag får ta rätt så mycket ledigt från jobbet, men det gäller att stötta så länge de tycker att det är roligt att hålla på. De tar steg sakta men säkert och möter de bästa i varje tävling, säger Henrik Johnsson.