Nya detaljer om personalkaoset i skidförbundet

På drygt två år har fem nyckelpersoner lämnat eller tvingats bort från Svenska skidförbundets längdavdelning. Den senaste var längdchefen Daniel Fåhraeus som i juni meddelade att han slutar.

– Jag trodde inte att det var sant när vi nåddes av beskedet, sade stjärnåkaren Charlotte Kalla.

TT har talat med flera personer med god insyn i de senaste årens turbulens. Allt började i mars 2019.

I utvärderingen med åkare och ledare efter säsongen fick landslagschefen Rikard Grip kritik. Kort därefter meddelade skidförbundet att Grip – som under tio år lett Sverige till 35 mästerskapsmedaljer – slutade på egen begäran när hans kontrakt gick ut.

"Farfarsprincipen"

Men enligt uppgifter till TT kom ordern att avsluta Grips anställning från förbundsledningen.

Dåvarande längdchefen Johan Sares har hela tiden varit noga med att hänvisa till pressmeddelandet. Men när han i dag får frågan vad som egentligen hände svarar han:

– Hur ska jag förklara detta? Det blir känsligt. Men om jag skulle säga så här: Om inte Rikard Grip skulle fått förlängt avtal – om det skulle vara så – skulle jag aldrig kunna ta ett sådant beslut själv. Tågordningen inom Svenska skidförbundet är farfarsprincipen. Att mina beslut måste förankras uppåt för att jag skulle kunna genomföra dem. Jag hade en roll på skidförbundet om att jag fick en order och var tvungen att utföra den.

Förbundsdirektör Ola Strömberg ger dock en annan bild när det gäller beslutsordningen:

– Vi har inte det ledarskapet där vi i ledningen går in och bestämmer vad våra chefer ska göra på detaljnivå. Vi stödjer deras beslut, säger Strömberg.

Saknade förtroende

Två månader senare, i maj 2019, sade Johan Sares själv upp sig. Nu avslöjar Sares att beslutet delvis berodde på att han inte kände att han hade Ola Strömbergs förtroende.

– Jag hade varit där så länge och kände mig klar, samtidigt kände jag att man inte hade hundraprocentigt stöd. Då blev beslutet ganska lätt att ta, säger Sares.

En månad senare, i samband med säsongens första landslagsläger i Sognefjäll, kom nästa tunga avhopp: Urban Nilsson slutade som vallachef efter åtta år.

Även vallarna hade fått kritik i samma säsongsutvärdering som fällt Rikard Grip.

På tre månader hade Rikard Grip, Johan Sares och Urban Nilsson lämnat sina uppdrag.

– Vi gjorde en fin gemensam resa i nästan tio år. Jag känner en stor sorg att det slutade som det gjorde, säger Sares.

Konflikt med vallateamet

Urban Nilssons avgång blev början på en ny konflikt i landslaget.

I början av april 2019 hade Jonas Peterson anställts som ny landslagschef efter Rikard Grip.

Peterson fick direkt i uppdrag av förbundsledningen – där Ola Strömberg var tillförordnad längdchef – att omorganisera vallateamet.

Det bäddade för en konflikt mellan Peterson och vallateamet. Enligt TT:s källor fanns det under en period en rädsla i förbundsledningen att samtliga vallare skulle säga upp sig i protest om Petersons planer blev verklighet.

Det slutade med att Peterson själv fick sparken efter bara fyra månader som landslagschef. Han fick beskedet på ett möte med Ola Strömberg på förbundskontoret i Falun.

Strömberg hade ställt sig på vallarnas sida i konflikten, trots att det var han som beordrat Petersson att genomföra förändringarna.

– Klart vi hade haft tuffa diskussioner, men jag upplevde att jag hade ett mandat att ta beslut, säger Peterson om diskussionerna med Strömberg.

– Sedan kom plötsligt det här samtalet att det inte gick mer och att vi skulle gå skilda vägar.

Kalla chockad

Charlotte Kalla var en av flera åkare som beklagade att Peterson inte fick jobba vidare.

– Jag blev förvånad, eller chockad när Jonas fick gå, sade Kalla till Aftonbladet. Han ville, kunde och hade modet att göra förändringar.

Jonas Peterson:

– Den officiella förklaringen från Ola Strömberg och skidförbundet var att jag lyssnade för mycket på åkarna. Då kände jag att det var fel inom skidförbundet och fel miljö för mig att verka i. Att lyssna på åkarna var en ledstjärna för mig.

– Jag räknade med att jag hade backning för de beslut vi skulle ta. Efteråt kände jag en besvikelse, sorg och frustration över att inte få fortsätta.

Jonas Peterson ersattes av Lars Selin och Karin Ersson, som fick dela på Petersons arbetsuppgifter tills en mer långsiktig lösning kunde presenteras.

Grip på väg tillbaka

Det dröjde dock inte länge förrän det uppstod ny turbulens i landslaget. Detta då det blev känt att Ola Strömberg hade tagit ny kontakt med Rikard Grip om möjligheterna för den förre landslagschefen att komma tillbaka – trots att han fått sparken tidigare på säsongen.

Enligt TT:s uppgifter blev det upprörda känslor inom landslagsledningen, som ställt upp i en svår tid efter turbulensen med Jonas Peterson.

Rikard Grip är fåordig när TT frågar om samtalen med Ola Strömberg:

– Ja, vi hade hörts vid några tillfällen. Det gjorde vi även under sommaren. Vad de dialogerna handlade om är inget jag vill kommentera, säger Grip.

I januari 2020 anställdes Daniel Fåhraeus, vd för Piteå Energi och ordförande i Piteå Elit SK, som ny längdchef. Därefter kom Anders Byström in som längdchef och Petter Myhlback anställdes som vallachef.

Olika synd på ledarskap

Det såg ut som att längdlandslaget skulle få arbetsro. Men i juni kom beskedet att Daniel Fåhraeus slutar sin tjänst efter bara drygt ett år. Enligt skidförbundet berodde avhoppet på att han fått ett vd-jobb på ett kommunalt bolag i Piteå.

Då kunde SVT publicera en mailkonversation mellan Ola Strömberg och Daniel Fåhraeus. Där skriver Strömberg: ”Jag tror det vore mycket olyckligt att ens yppa något om att det finns olika syn på ledarskap – inte externt, inte internt”.

– Vi har olika syn på ledarskap. Det har vi verkligen, säger Daniel Fåhraeus till TT.

– Det där mailet var vad vi skulle säga och hur pressmeddelandet skulle se ut. Det gör man upp internt. Men han (Ola) har inte bromsat mig utan gett mig fria tyglar i längd. Jag hade en bra tid och jag trodde den skulle bli längre. Jag har inget mer att säga.

Ola Strömberg konstaterar att "ibland har man olika uppfattningar".

– Det är inte konstigt att man ibland har olika uppfattningar. Men här har det aldrig varit av den digniteten att vi inte tycker om varandra eller är ovänner, säger Strömberg.

"Vi ljuger inte"

TT: Flera personer har under de senaste två åren riktat kritik mot dig och skidförbundet för hur olika personalärenden har hanterats?

– Jag kan förstå varför folk har åsikter om saker man inte har hela bakgrunden till. Men när man sitter i situationen så tar man beslut som man tror är det bästa för svensk skidåkning, långsiktigt. Det är inte många som har hela bilden. Sedan vill jag inte kommentera saker som hänt för två år sedan. Det är historia och personalärenden vi inte talar externt om.

TT: Under den här tiden har skidförbundet skickat ut flera pressmeddelanden som tolkats som att ni försöker dölja sanningen. Hur ser du på det?

– Man kan inte säga allt när det handlar om konfidentiella personalfrågor. Det tror jag de flesta har förståelse för. Vi ljuger inte. Det vi säger är sant, men i vissa fall kan vi inte ge alla detaljer eftersom det är personalfrågor. Jag hoppas vi är tillräckligt transparenta för att skapa förtroende för svensk skidåkning.

Karin Mattsson, ordförande i Svenska skidförbundet, har avböjt att medverka i artikeln eftersom hon inte vill kommentera personalärenden.