Den förre skidskyttestjÀrnan, numera expert i SVT, anser att ett stort problem Àr att det bara Àr ett fÄtal lÀnder som har rÄd att ha stora vallalastbilar, mycket vallapersonal och dessutom har rÄd att forska och testa kring vallningen.
ââDet Ă€r fĂ€rre nationer som kan hĂ€nga med i den ekonomiska utvecklingen och man mĂ„ste hitta ett sĂ€tt att bryta det. Om arrangörerna av tĂ€vlingarna tillhandahĂ„ller skidor som Ă€r fĂ€rdigpreparerade fĂ„r man bĂ„de bort fluorvallan, det blir rĂ€ttvisare tĂ€vlingar och minskade kostnader â resurser som man kan lĂ€gga pĂ„ annat.
SkidskyttestjÀrnan Sebastian Samuelsson gillar inte alls förslaget.
ââJag tycker att det Ă€r ett dĂ„ligt förslag och ser inte att det skulle fungera i praktiken. Jag ser mĂ„nga problem, att olika Ă„kare vĂ€ger olika mycket och vilka skidor ska vi ha? Vissa skidmĂ€rken passar vissa men inte andra. Jag ser inte att det skulle bli bĂ€ttre, sĂ€ger han till TT.
Pilotprojekt i juniorcupen
Det gör inte heller Olle Dahlin, ordförande i Internationella skidskytteförbundet IBU.
ââSkidorna Ă€r ju sĂ„ individuellt anpassade med vikt och sĂ„ och det skulle bli rena tombolan om man lottar ut skidor, sĂ€ger han till TT.
ââJag tror mer pĂ„ det som vi nu körde, ett pilotförsök pĂ„ en juniorcup med enhetlig vallning. Det var för bara nĂ„gra veckor sedan i en IBU-juniorcuptĂ€vling. Det var vĂ€ldigt positivt, och vi ska utifrĂ„n det lyckade experimentet se pĂ„ kanske hela IBU-juniorcupen och kanske kan det Ă€ven fungera pĂ„ IBU-cupen.
Dahlin sÀger att IBU ska göra en analys och samla in information men att arrangörsvallade skidor i vÀrldscupen inte Àr aktuellt i dagslÀget.
FÄr tvÀrtomeffekt?
Ăven det hĂ€r med enhetlig valla Ă€r Samuelsson emot. Han tror att det skulle missgynna mindre nationer och göra ekonomiskt starka nationer som Norge och Sverige Ă€nnu starkare.
ââOm arrangören ska valla kommer det alltid att vara Norge som har bĂ€st skidor för de kommer att ha bĂ€st resurser att hitta de bĂ€sta skidparen. Det Ă€r de resursstarka nationerna som kan testa mycket och fĂ„ ut de bĂ€sta skidparen. Skidorna spelar större roll Ă€n vallan, sĂ€ger Samuelsson.
Dahlin sÀger att det pÄgÄr en diskussion i IBU hur man kan hjÀlpa nationerna att komma ikapp Norge.
ââVi har haft en bra utveckling nĂ€r det gĂ€ller antalet nationer som Ă€r pĂ„ pallen och pĂ„ damsidan gĂ€ller det fortfarande. Men herrsidan har den hĂ€r sĂ€songen varit vĂ€ldigt speciell med den norska distansen. Vi ser hĂ€r pĂ„ VM att det hittills Ă€r fem nationer som tagit medaljer, sĂ€ger Dahlin
Han tycker att man kanske först och frÀmst ska höra med de som hamnar utanför pallen.
ââDe som kĂ€nner att de blir lite frĂ„nĂ„kta, det Ă€r nog egentligen de som bör sitta mer pĂ„ svaret.
Utbildning för trÀnare
IBU har, för att lyfta sÀmre skidskyttenationer, redan satt i gÄng med trÀnarutbildningar i fyra steg dÀr en steg 2-utbildning ska genomföras efter den hÀr sÀsongen.
Ett annat förslag frÄn Björn Ferry Àr att övergÄ till elektroniskt skytte. Dels för att tackla EU:s blyförbud (bly i kulorna), men ocksÄ för att göra tillgÀngligheten till sporten större.
ââMan kan ha tĂ€vlingar i Globen eller motsvarande nĂ„gon annanstans i vĂ€rlden dĂ„ man inte behöver tĂ€nka pĂ„ sĂ€kerheten, sĂ€ger han.
ââJag tror att man pĂ„ sikt kommer att gĂ„ över till elektroniskt skytte, men man mĂ„ste kanske hoppa fram 20 Ă„r.
Bra för rekryteringen
Dahlin sÀger att elektroniskt skytte, skytte med laser, finns med i IBU:s mÄlsÀttning om att fördubbla antalet skidskyttar i vÀrlden till 2030.
ââVi ser att elektroniskt skytte Ă€r utmĂ€rkt ur rekryteringssynpunkt. Vi har gjort en form av studie av sex-sju olika vapen för att lĂ€ra oss lite mer. Och det finns i budgeten för nĂ€sta Ă„r att köra ett pilotprojekt med ett antal lĂ€nder. Hur det ska utformas jobbar man för fullt med, sĂ€ger IBU-ordföranden.
ââDet Ă€r i den hĂ€r Ă€nden vi ska börja. Skulle vi börja diskutera det hĂ€r pĂ„ vĂ€rldscupnivĂ„ skulle vi bara komma till vĂ€gs Ă€nde ganska snabbt.