Kim Nilsson visar förstörda delar av hans cykel. Det krĂ€vs mycket kraft för att böja framgaffeln sĂ„ hĂ€r mycket. "Det Ă€r skönt att det gick sĂ„ pass bra Ă€ndĂ„. Ăven om jag hade otur att det var sĂ„ illa som det var sĂ„ hade jag tur med de skador jag fick. De var ganska lindriga Ă€ndĂ„" sĂ€ger han.
â Det Ă€r fortfarande en fraktur pĂ„ en kota men lĂ€karna sĂ€ger att allt ser stabilt ut och jag ska kunna belasta den lite. Alla muskler och ligament Ă€r intakta och det Ă€r det som hĂ„ller upp allt, sĂ€ger han och fortsĂ€tter.
â Det Ă€r egentligen bara smĂ€rtan som hĂ€mmar nu. Det Ă€r inget som förvĂ€rras av att jag rör pĂ„ mig lite, det Ă€r smĂ€rtan som styr och det som avgör vad jag gör i fortsĂ€ttningen. Men det Ă€r inte i nacken jag har mest ont i nu. Det Ă€r ryggen, bröstet och axeln.
Cykeln Kim Nilsson körde i det allsvenska mötet mellan Nyköpingslaget Griparna och Ărnarna Ă€r i stort sett skrot. Framgaffeln Ă€r böjd dĂ€r den inte ska vara böjd och det Ă€r egentligen bara bakhjulet som gĂ„r att anvĂ€nda igen.
Kim visar en suddig bild frÄn kraschögonblicket i sin mobil dÀr han hÀnger upp och ned och man ser hur han slÄr i huvudet i marken.
â Som tur var fick jag inte cykeln över mig, sĂ€ger han.
Det var pÄ nÀstsista varvet Kim kraschade. I ledning och pÄ vÀg mot kvÀllens femte trepoÀngare.
â Banan var lite spĂ„rig, men inga riktiga konstigheter. Men om man pressar sĂ„ ligger man alltid pĂ„ grĂ€nsen. Jag körde som vanligt och tog i. Jag kom nog lite fel in i ett spĂ„r, som gjorde att cykeln reste sig. Jag rĂ€ddade den situationen men problemet blev nĂ€r jag slog ned med cykeln, dĂ„ vek sig hela gaffeln. Det tog tvĂ€rstopp. Det var inget fabriksfel eller sĂ„ utan bara kraften som gjorde det.
FrÄn 100 kilometer i timmen till 0 pÄ knappt en sekund alltsÄ.
â Jag slog i bröstet i styret först och voltade över och landade pĂ„ huvudet och axeln. Jag kĂ€nde direkt att jag hade ont i huvudet. Jag lĂ„g lĂ€nge och försökte andas eftersom bröstet var det jag slog i först och sedan försökte jag sĂ€tta mig upp. Men efter nĂ„gra sekunder kĂ€nde jag att det inte fungerade utan lade mig igen. SĂ„ dĂ„ tog jag det sĂ€kra före det osĂ€kra.
Nackskyddet gör sÄ att Kim inte rör för mycket pÄ huvudet, han har ett blÄmÀrke under vÀnster öga och förband pÄ vÀnster axel.
â Nu kanske jag gĂ„r rakt, men tidigare har jag lutat ganska mycket. Kroppen försöker kompensera, sĂ€ger han.
Status pÄ axel och revben vet han inte, eftersom lÀkarna helt har fokuserat pÄ nacken.
â Det Ă€r lite tufft att andas sĂ„ jag har nog tryckt till revbenen nĂ„got, och axeln gör inte sĂ„ ont lĂ€ngre. SĂ„ jag tror inte att nĂ„got Ă€r brutet. Jag fick en riktig smĂ€ll och dĂ„ gör det ont.
Den enda delen av cykeln som efter kraschen Àr okej.
Kim kraschade pÄ Mariestadsbanan för nÀstan tvÄ Är sedan ocksÄ och dÄ befarade man att han fÄtt en fraktur pÄ en nackkota. Allvarligare var dock kraschen 2014 i USA.
â DĂ„ fick jag en fraktur pĂ„ samma nackkota som nu, plus en fraktur pĂ„ en ryggkota. Jag hade domningar i bĂ„de hĂ€nder och fötter dĂ„ sĂ„ jag vet hur det kĂ€nns, sĂ€ger Kim Nilsson.
â Nu var jag inte sĂ„ orolig vad gĂ€ller kroppen utan tittade mer pĂ„ vad som skulle hĂ€nda lĂ€ngre fram. Vad jag skulle missa. Det hĂ€r Ă€r Ă€ndĂ„ mitt jobb och det Ă€r högsĂ€song. Man har investerat och planerat för att Ă„ka hela sĂ€songen sĂ„ det Ă€r klart att det blir ett bakslag om jag inte kan göra det.
Blir man inte rÀdd för att fortsÀtta?
â Det Ă€r klart man blir det, men det Ă€r maximal otur ocksĂ„. Jag Ă€r en förare som kör med insidan av huvudet och tĂ€nker mig för nĂ€r jag ger mig in i vissa situationer. Men man kör mot andra och de styr man inte. Min handskada som jag fick tidigare i Ă„r var absolut inte mitt fel. Det har med tillfĂ€lligheter att göra och nĂ„got man mĂ„ste acceptera. Sen Ă„ker jag med mycket skydd i jĂ€mförelse mot andra och det rĂ€ddade mig den hĂ€r gĂ„ngen. För det var en riktig snyting jag fick.
Extraskydden han pratar om Àr rejÀla bröst/mag- och ryggplattor. Lite obekvÀma att köra i kanske och de vÀger lite ocksÄ, men Kim pratar sig varm för dem.
â Somliga kör inte med nĂ„gra skydd alls. Men hade jag inte haft dem tror jag inte att jag kunde ha stĂ€llt mig upp, som jag gjort.
"Utan bröst- och ryggplattan tror jag inte att det hade gÄtt sÄ bra" sÀger Kim Nilsson
Kim har sett fram emot att tĂ€vla i MĂ„lilla GP den 14â15 juli. En dryg vecka senare Ă€r det lag-VM, om han bli uttagen. DĂ€remellan Ă€r det seriematcher med elitserielaget Rospiggarna, hans polska klubb och sĂ„ hemmaklubben Griparna.
â Ja, med dem hade jag planerat in tre matcher pĂ„ rad nu (Vargarna borta den 6 juli och hemma den 13 juli). Det Ă€r sĂ„ typiskt. Det hĂ€r Ă€r verkligen inte en sĂ€song man vill bli skadad under.
Kim berÀttar skrattande om hur han började rÀkna dagar fram till VM-deltÀvlingen i MÄlilla, medan han lÄg pÄ banan i Mariestad och vÀntade pÄ ambulans för transport till sjukhuset.
â I dagslĂ€get skulle jag inte kunna köra speedway. Jag vill kĂ€nna att jag kan röra mig som jag mĂ„ste göra för att köra. Man kan inte Ă„ka dit och vara 80 procent utan sĂ„ nĂ€ra hundra som möjligt för annars Ă€r det inte ens kul. Men jag kommer att göra allt för att vara med i MĂ„lilla. SjĂ€lva skadan pĂ„ nackkotan bör inte förvĂ€rras om jag skulle Ă„ka omkull igen för det Ă€r sĂ„ pass stabilt...det sitter dĂ€r det sitter. Det kommer att göra ont och det tar inte tvĂ„ veckor för det att lĂ€ka utan fyra till sex kanske. SĂ„ vi fĂ„r se. Nu ska jag rehaba och i nĂ€sta vecka försöka trĂ€na sĂ„ fĂ„r jag ta ett beslut om MĂ„lilla dĂ„.