När Elin Härnby ser tillbaka på tiden i Årbyskolan återkommer hon till personalen som hon benämner som "fantastisk". "Det var aldrig något snack. Varje gång det hänt något där det behövdes extra stöd på skolan, stod de där i korridoren och var de trygga vuxna för eleverna", säger hon.
Vid flera tillfällen under intervjun säger hon fortfarande "mina elever".
Ett halvår har gått sedan Elin Härnby, 41, lämnade tjänsten som rektor på Årbyskolan under uppmärksammade former.
Hon gick på dagen vid en tidpunkt som i efterhand kan beskrivas som en av de mest turbulenta i Årbyskolans historia.
– Det var jättejobbigt. Årbyskolan och Årbyskolans personal har haft otroliga utmaningar och gått igenom så mycket, säger Elin Härnby.
Varför hon försvann återkommer vi till.
Totalt blev det 4,5 mer eller mindre stormiga år som rektor på Årby.
– Den första terminen var det riktigt stökigt inne på skolan. Det smälldes smällare, det var slagsmål och stenar genom fönstren. Alltså verkligen stökigt, säger Härnby.
Sedan kom pandemin vilket lugnade ner läget något men innebar andra former av prövningar.
– Distansundervisningen var en jätteutmaning liksom hög frånvaro. Men samtidigt blev det mer studiero.
Årbyskolan har en fantastisk personal och jag har känt ett jättestort stöd.
När pandemin klingade av startade skjutningarna.
– Under 2022 och 2023 var det i princip en skjutning i månaden som vi behövde hantera, säger Elin Härnby som på allvar fruktade för sina elevers liv vid flera tillfällen.
– Vid exempelvis skjutningen i lekparken mitt i Årby 2022 visste vi inte om det var någon av våra elever som blivit träffad, säger hon. Vid varje skjutning tänker man, är det våra elever, deras syskon, föräldrar? Ibland är det så. Hur planerar vi då skoldagen på måndag?
Skottlossningarna i området blev, hur makabert det än låter, så småningom vardag liksom den ständigt pågående krishanteringen.
– Första gången stod vi helt handfallna. Sedan jobbade vi fram bra rutiner för att eleverna skulle känna sig trygga. Jag hade bland annat Lisa Edholm, utvecklingschef på förvaltningen, vid min sida som ett otroligt fint stöd.
– När hon ringde utanför kontorstid visste man att något hänt.
Under Elin Härnbys tid som rektor fick Årbyskolan bygga upp en beredskap för att hantera skjutningarna i området. "Första gången stod vi helt handfallna", säger hon.
Elin Härnby betonar, såsom många gånger tidigare, att det aldrig varit skottlossning vid eller i skolan. Men ofta i närheten.
– Många elever har blivit vittnen till skjutningar. En gång befann sig tio elever utanför pizzerian när det sköts precis där.
Vid ett tillfälle blev det enligt Härnby "en krishantering av rang" när väktare som kallats in för att bevaka skolan, blev beordrade att lämna platsen för att den var för farlig.
– Det hade utfärdats ett skyddsstopp för väktarna. Det blev förödande för oss och svårt att förklara för vårdnadshavare och medarbetare att skolan ens kunde vara öppen när det var för farligt för väktare att vistas där. Men allt berodde på ett missförstånd som egentligen gällde en allmän otrygg känsla i området.
Elin Härnby när tidningen besökte Årbyskolan 2 juni 2023, dagen efter att flera elever i årskurs nio knivskurits i samband med en friluftsdag i Munktellstaden. Trots att knivdådet i sig inte hade något med själva skolan att göra, hamnade skolan återigen i fokus med anledning av den pågående våldsspiralen i Eskilstuna
Fyra och ett halvt år blev det på Årbyskolan innan Elin Härnby lämnade sin tjänst som rektor.
Under tiden fick skolan även bättre skalskydd och möjlighet att låsa hela skolan.
– Jag var inte rädd för en skolskjutning, men jag hade farhågor om att någon skulle kunna komma in på skolan med ett vapen och leta upp någon elev.
Som om inte oroligheterna i Årby var nog blev några av Härnbys högstadieelever svårt knivskurna under en somrig friluftsdag i Munktellstaden, då de attackerades av några andra ungdomar.
– Det var ingenting gängrelaterat utan det låg andra saker bakom. Det hade kunnat sluta riktigt illa. Personalen var sådana hjältar och lade tryckförband och lugnade. Min personal kanske till och med räddade liv den dagen. De skadade kunde sedan vara med på skolavslutningen, säger Härnby.
Ovanpå allt detta var Årbyskolan den skola som drabbades hårdast när grundskolan i Eskilstuna skulle bantas med 72 tjänster 2024, varav 18 på Årby.
– Den svenska skolan behöver mer resurser, så är det. Det behövs mer personal i skolan, inte mindre. Särskilt i ett utsatt område.
Elin Härnby vinkar glatt när hon ser en av Årbyskolans elever gå över Fristadstorget. I fyra och ett halvt år var Härnby rektor på Årbyskolan.
Enligt Härnby är det ingen hemlighet att det sannolikt sker rekryteringar till kriminella gäng i och utanför skolan. Även om just detta inte har framförts som en bidragande orsak till att högstadiet läggs ner, är det enligt Härnby inte orimligt att det kan ha påverkat.
– Vi har sett att högstadieelever hängt med yngre elever. Vi vet inte säkert om det handlar om rekryteringar, det kan vara helt oskyldigt, men vi får inte vara naiva. Så av den anledningen kanske det är bra att inte ha ett högstadium i området.
Att högstadiet skulle läggas ner fick Härnby veta några veckor innan förslaget blev offentligt.
– Jag var inte med under själva processen. Däremot var det jag som sade nej till att fasa ut högstadiet. Det hade kanske varit bättre för eleverna att få vara kvar sin sista tid, men det hade aldrig gått ekonomiskt och resursmässigt.
Den resa eleven gjort och det arbete som ligger bakom syns inte i statistiken. Bara resultaten.
Om avvecklingen är rätt eller fel låter Härnby vara osagt. Klart är att det gick snabbt från det att beskedet presenterades tills dess det formella beslutet klubbades.
– Man måste våga fatta tuffa politiska beslut. Det har jag respekt för. Och man måste göra något åt segregationen.
– Jag är också för transparens och öppenhet när det sker stora förändringar, att man får prata om det som händer, ställa frågor och bli lyssnad på. Även om man inte gillar de svar man får.
Härnby sticker inte under stol med att skolan brottats med låga studieresultat och därmed låg gymnasiebehörighet, vilket nämns som huvudskäl till nedläggningen.
Men om framgång istället skulle mätas i elevernas utveckling, från att kanske inte ens ha kunnat svenska när eleven börjar femman till att få godkänt i de flesta ämnena, skulle Årbyskolan ligga i topp, enligt Härnby.
– Den resa eleven gjort och det arbete som ligger bakom syns inte. Bara resultaten. Det vi mäter ser därför ut som ett misslyckande i statistiken. Och vi har många sådana elever.
"Åren på Årbyskolan har varit otroligt utmanande. Hur kunde vi vara med om allt vi var med om, kan jag tänka. Men hur stora utmaningarna än var såg jag alltid fram emot att gå till jobbet varje dag", säger före detta rektorn Elin Härnby.
Nedläggningsbeslutet landade som bekant inte särskilt väl hos allmänheten utan ledde till massiva protester från flera håll.
Kampviljan hos skolans personal var stor, möjligen lite för stor, för Elin Härnby anklagades i samma veva för att vara illojal mot arbetsgivaren Eskilstuna kommun. Detta för att inte ha fått med sig personalen på nedläggningståget och för att ha sökt andra jobb. Hon var även klädd i svart den dag då nedläggningsbeskedet kom, vilket inte ska ha uppskattats högre upp.
Det är i alla fall så Elin Härnby själv beskrivit bakgrunden till sin sorti i ett brev till personalen.
Hon håller fast vid den beskrivningen, utan att utveckla den vidare.
– Anledningen till att det är svårt att prata om är att det blir onyanserat eftersom det bara blir utifrån mitt perspektiv. Arbetsgivaren kan, ska och bör inte uttala sig om individuella personalärenden. Men jag fick sagt det jag ville säga i brevet jag skrev och i talet jag höll för personalen. Det var viktigt för mig att de skulle få veta vad som hände.
Så du fick inte sparken?
– Nej. Jag avslutade på egen begäran.
När rektorn slutade i november 2024 klädde sig personalen i svart.
Kommunen ville enligt uppgift köpa ut Härnby och bad henne nämna en summa. Men Härnby tackade nej och sade alltså upp sig.
– Jag blev även erbjuden en tjänst som biträdande rektor på en mindre skola. Men jag har trivts på stora skolor, jag gillar spannet. Dessutom hade jag då fått ett annat jobb och hade nog flyttat på mig så småningom hur som helst. Man ska inte vara för länge på samma plats, runt fem år passar mig.
När Härnby lämnade i november förra året klädde sig personalen i svart som en hommage till rektorn.
Elin Härnby är dock medveten om att man som chef inte alltid är omtyckt av alla.
– Alla har så klart inte gillat mitt ledarskap, jag har haft en jättestor personalgrupp så det är inget konstigt. Men Årbyskolan har en fantastisk personal och jag har känt ett jättestort stöd.
Hon är också tagen av stämningen i området, känd som Årbyandan.
– När man utsätts för yttre hot förenas gruppen. Blir tajtare. Eleverna pratar väldigt varmt om Årby och Årbyskolan. Det finns en stor stolthet kopplad till Årby.
En av de saker hon själv är mest stolt över från sin Årbytid, förutom elever och personal, är resultatet i den senaste stora granskning Skolinspektionen genomfört på skolan.
– Där fick vi inte ett enda nedslag på trygghet eller studiero. Det är jag väldigt stolt över.
Årbyskolan byggdes på 1960-talet. När högstadiet nu försvinner byggs skolgården om och skolan förvandlas till en F-6-skola.
Elin Härnby när hon och personalen invigde det nya läsåret tillsammans med eleverna efter sommarlovet 2024. Det visade sig bli Elin Härnbys sista termin på Årby.
I dag arbetar Elin Härnby som chef för hållbar samhällsutveckling i Strängnäs kommun.
– Det handlar bland annat om social hållbarhet och där har jag stor nytta av mina erfarenheter från Årbyskolan, säger hon.
Med lite distans till det stormiga farvälet, är Härnby inte främmande för att åter glänta på dörren till skolvärlden i framtiden. Något som kändes omöjligt i november.
– Då tänkte jag att jag aldrig mer vill vara rektor igen. Det är en väldigt ansträngande roll. Men med mer perspektiv saknar jag att jobba på skola. Fast just nu trivs jag där jag är.
Elin Härnby har gått vidare. Men bryr sig fortfarande om Årby. "Nu på sommaren är det så grönt och lummigt inne i bostadsområdet, med lekparken i mitten och ingen trafik. Det är så synd att en del barn knappt vågar gå ut".
Vad tänker du om Årbyskolan nu?
– Att det görs jättebra satsningar. Förändringar är läskiga men det kommer nog bli bra. Det finns väldigt duktiga, erfarna och stabila skolledare på plats, nu kliver ju biträdande rektor Cornelia Fischer upp som rektor, vilket jag är väldigt glad för.
Medskick till eleverna?
– Satsa på skolan för helvete. Välj inte den andra vägen. Det är lätt att gå fel, det finns många starka krafter som drar i er, men orka kämpa och ta hjälp. Det finns folk som kan och vill hjälpa.
Fotnot: Barn- och utbildningsförvaltningens chef Lina Axelsson Kihlblom, har avböjt att bemöta Elin Härnbys bild av vad som skett i samband med att hon slutade. "Vi kommenterar inte personalärenden", säger Axelsson Kihlblom.
Detta har hänt
Den 28 maj 2024 meddelar Eskilstuna kommun i ett pressmeddelande att högstadiet på Årbyskolan läggs ner från och med hösten 2025. Personalen informeras samma dag.
Huvudskälen till nedläggningen är enligt kommunen låga studieresultat och minskat antal elever i högstadiet.
Nedläggningsbeskedet väcker massiva protester från såväl vårdnadshavare och elever som personal och oppositionspolitiker. Kritik riktas bland annat mot den korta tiden mellan besked och beslut samt brist på transparens. Protesterna består bland annat av namninsamlingar, manifestation på stan, överklagande till förvaltningsrätten, insändare och debattartiklar.
Den 12 juni 2024 klubbas beslutet formellt igenom av en oenig grundskolenämnd.
I november 2024 får de blivande eleverna i årskurs åtta och nio göra ett extrainsatt skolval där de som ska gå i årskurs åtta får välja mellan Munktellskolan och Djurgårdsskolan och de som börjar nian mellan Munktellskolan och Fristadsskolan.
Högstadieeleverna i den anpassade grundskolan på Årby flyttar över till Djurgårdsskolans anpassade grundskola.
Från och med i höst blir Årbyskolan en renodlad F-6-skola där även anpassad grundskola får mer plats. Just nu byggs bland annat en helt ny skolgård som ska vara klar i augusti och som alla barn i området kan använda även efter skoltid.