Niklas Ådin och Moa Persson arbetar på Hällbyanstalten.
Gråa regnmoln ligger över Hällbyanstalten. Mellan murarna och stängslet viner vinden genom det höga gräset.
Här, liksom på många andra anstalter runt om i landet, har cellerna dubbelbelagts som en lösning för att få plats med det ökade antalet intagna. Det innebär att två personer nu delar utrymme i celler som tidigare var avsedda för en.
I en nyligen utgiven rapport från fackförbundet ST framgår att över 80 procent av anställda på anstalter och häkten anser att risken för hot och våldsamma situationer blir större på grund av dubbelbeläggningen.
Moa Persson och Niklas Ådin arbetar som kriminalvårdare på anstalten. När cellerna dubbelbelades, i början av 2023, hade Moa just börjat jobba som kriminalvårdare. Hon säger att hon inte kan svara på om dubbelbeläggningen är en orsak för ökade våldsincidenter.
– Jag har inte så mycket att jämföra med, jag började jobba här och det var dubbelbeläggning nästan direkt. Det är ju fler som ska in på samma yta så det är ju klart att det blir lugnare med ett mindre antal, säger hon.
Niklas har jobbat på anstalten i 20 år, och menar på att förändringen i och med dubbelbeläggningen på anstalten orsakade mer stök i början.
Hällbyanstalten.
Mellan murarna och stängslet på Hällbyanstalten.
"Vi har inte samma möjligheter att bedriva meningsfull rehabilitering i dag", säger Niklas Ådin.
– I ett vingslag fördubblades Hällby i princip. Då var det ju rock and roll i början, säger han.
Men enligt Niklas Ådin är det inte själva dubbelbeläggningen som är orsaken till ökat våld mellan intagna i dag.
– Det som är påtagligt är att det är våldet mellan intagna som har ökat. Dubbelbeläggningen i sig är inte problemet, utan det är antalet individer per avdelning.
Vi har inte samma möjligheter att bedriva meningsfull rehabilitering i dag.
Snarare är det en annan faktor som ligger till grund för ökat våld inne på anstalten, förklarar Niklas Ådin.
– Att det är stökigt handlar i dag mer om alla konflikter ute i samhället som vi ärver här inne. Och det har ju förändrats kraftigt över tid. Det beställs mord ungefär som man beställer en milkshake på McDonalds.
Han förklarar att det även är dubbelbeläggning på häktet.
– Så när de kommer till oss är det ofta en icke-fråga. Det ser likadant ut i hela kriminalvården, det är det nya.
Det beställs mord ungefär som man beställer en milkshake på McDonalds.
Han poängterar att de fått mer personalresurser, och därmed mer personal på avdelningarna.
– Men det är ju inte alls i den omfattningen som antalet intagna växer.
För att förebygga våldsincidenter är personalresurserna inte tillräckliga, menar Niklas Ådin.
– Dagens kriminalvårdare måste vara på tårna mycket mer på jobbet för att identifiera avvikelser i beteende och miljö. Vi har heller inte alls samma möjligheter att bedriva meningsfull rehabilitering i dag, säger Niklas Ådin.
Han berättar att antalet anställda fördelat på antalet intagna skiljer sig mycket i dag jämfört med tio år sedan.
– I dag är det många som ska in i kriminalvård, och vi är trångbodda. Vi får då mindre tid till kvalitativa samtal med de intagna. Vi har kunskapen och kompetensen att jobba rehabiliterande, men i dag får vi inte riktigt förutsättningar att göra det.
Vad blir konsekvenserna av det för de intagna?
– Det blir att kriminalvårdens möjlighet att påverka och leva efter devisen "bättre ut" får en mycket sämre prognos.
I dag är det många som ska in...och vi är trångbodda.
I en rapport från 2025 redovisar JO resultatet av flera oanmälda inspektioner på svenska anstalter, däribland Hällby. Syftet med besöken var att granska hur dubbelbeläggning påverkar de intagnas situation.
Bland annat har intagna på de berörda anstalterna vittnat om att bristen på egentid påverkar deras välmående.
– Jag tänker att man kan tänka själv att om man hela tiden är med folk och aldrig kommer undan så kanske man blir lite mer känslig, säger Moa Persson.
Dubbelbeläggningen i sig är inte problemet - det är antalet individer per avdelning.
I rapporten framgår även att vissa celler på Hällbyanstalten har haft toaletter med dörrar som varken nått golv eller tak – och i vissa celler har toaletten varit helt öppen i cellen.
– Jag vet att det har kommit en JO-anmälan då vi har fått kritik på Hällbyanstalten, jag tror att den härleddes från precis under uppförandet, säger Niklas Ådin.
– Vi hade försenade dörrar, flikar Moa Persson in.
Niklas Ådin poängterar att de intagna inte behövde sitta på toaletten när cellkamraten befann sig där inne.
– Då gick de in en och en i rummet, men det var under en kortare period. Vi såg också i personalen att det inte var okej, så då hängde vi upp skynken, men det är ju inte särskilt tillräckligt det heller. I dag finns monterade dörrar.
Så i dag kan de intagna gå på toa i fred?
– Ja, precis.
" I ett vingslag fördubblades Hällby i princip", säger Niklas Ådin om dubbelbeläggningen på anstalten.
"I dag är det många som ska in i kriminalvård, och vi är trångbodda", säger Niklas Ådin.
Kriminalvårdens vision "Bättre ut" får en sämre prognos med anledning av det ökade trycket på Hällbyanstalten.
Moa Persson och Niklas Ådin.
I rapporten uppgavs det genom samtal med intagna att det förekommit sexuella övergrepp i rummen när man delar cell. Är det något ni har vetskap om här?
– Ja. Det var ett nytt fenomen, och de fallen jag känner till var inte beroende på dubbelbeläggning, utan det var faktiskt när det var singelrum. Eftersom vi studerar avvikelser såg vi vissa individer som tog på andra intagna på ett sätt som inte kändes okej. Vi fick också vetskap om att det förekom övergrepp, och då precis som om någon blivit våldsutsatt, vidtog vi åtgärder så vi differentierade förövaren.
– Men det har inte gått så långt att vi kommit till någon anmälan från någon part eller tagit någon på bar gärning. Dessa fall är inte många, men de var noll för ett par år sen. I dag ska jag inte säga att det är vanligt, men det har inträffat att vi har identifierat försök till övergrepp eller övergrepp, inga fullbordade våldtäkter, säger Niklas Ådin.
Intagna har beskrivit att det råder tabu kring det här, och att man därför inte berättar om sånt här. Tror ni att det kan finnas ett mörkertal i dagsläget här?
– Jag vet faktiskt inte. Min magkänsla är att det är inget större mörkertal än annan misskötsamhet som finns på området. Det är inte alltid vi får reda på när folk hotas eller till och med blir misshandlade inne på en avdelning. Så mörkertalet gällande sexuella övergrepp är nog lika stort som i övrigt, men personal väljer inte att titta bort, utan vi tittar med öppna ögon och agerar, även på magkänsla ibland.