Hedersmord Nyfors systern
– Jag trodde de alla skulle titta bort, att de skulle skämmas. Men så blev det inte.
Vi träffar Sahra efter en lång resa.
Tidigare samma vecka var hon i Stockholms tingsrätt. Träffade de misstänkta för första gången sedan det hände.
Hon är släkt med fem av dem. De kommer från samma stad, delar rötter och blod.
I rättssalen fick hon ögonkontakt med sin tidigare svåger. Han var välklädd, i sin bästa mundering, och den av de åtalade som var placerad närmast Sahra.
– När han såg mig satte han handen på ryggstödet, drog sig bakåt i stolen, tittade mig i ögonen. Och flinade. Jag fick en känsla av att han ville säga "ser du vad jag har gjort med din syster?", säger Sahra.
Det var som att hon var gift med hela familjen. De kontrollerade henne, allihop.
Sahra
Sahra tar emot oss i hemmet med värme. Bjuder på ett överflöd av sötsaker och serverar arabiskt kaffe till. Hon är samlad. Fast i sitt beslut att berätta om sin syster Lana och allt hon utsattes för.
Lana föddes i Syrien. Hon var först förlovad med en annan man, men när hon var 17 år tog relationen slut och istället giftes hon bort till sin tio år äldre kusin i Sverige.
– Hans familj sa att de skulle ta hand om henne som en drottning om hon kom till Sverige, att hon skulle få det hur bra som helst, säger Sahra.
Lana drömde om att få ett fast jobb. Att kunna leva ett normalt liv med sin familj och sina barn.
Men livet i det nya landet blev precis tvärtom.
– Istället för trygghet fick hon själva döden, säger Sahra.
Tre dagar efter bröllopet misshandlades hon första gången av sin svärfar. Han slog henne med bönekedjan över ansiktet så att hon fick en väldig blåtira över ögat, berättar Sahra.
– Hon missbedömde hela situationen. Hon visste inte vilket spindelnät hon hade fastnat i.
Lana tog bilder på sina skador och sparade dem i en telefon som hon höll hemlig från sin man. Hon skickade också många filer till Sahra. Ganska ofta ringde Lana och berättade vad som hade hänt. Vissa gånger skickade hon till och med inspelningar när de skrek och hotade henne.
Systern hade få personer i sin närhet som hon kunde lita på. Sahra var den enda nära anhöriga som bodde i Europa, utöver maken och hans familj.
– Hon berättade allt för mig, undanhöll aldrig någonting. Jag var hennes "biktmor", eftersom hon inte ville oroa sina föräldrar. Hon hade ingen annan att prata med, säger Sahra.
Lana försökte avsluta äktenskapet vid flera tillfällen, men maken vägrade.
Försökte du få henne att lämna relationen?
– Jag hade gärna gått in och försökt hjälpa henne, men hon vägrade. Hon ville inte att de skulle känna till att jag visste. Eftersom hon trodde att det då hade blivit farligt för både henne och mig.
Sahra berättar att maken och familjen utövade en minutiös kontroll över Lana.
– Det var som att hon var gift med hela familjen. De kontrollerade henne, allihop.
De övervakade var hon befann sig och tvingade henne att bära slöja. Maken förbjöd henne att prata med andra män. Men Lana var social. Hon pratade med alla. Enligt honom kränkte det hans heder.
När hon hade gjort något han inte gillade hotade han med att baktala henne inför hennes familj.
Maken och hans mor upprepade ständigt samma mantra.
– De sa: "Vi hämtade hit dig för att du skulle föda våra barn. Du ska vara en slav för oss och våra barn. Du ska vara under våra och våra barns skor."
– Att använda ordet skor i vår kultur är väldigt kränkande, poängterar Sahra
Hon berättade allt för mig, undanhöll aldrig någonting.
Sahra
Hur tänker du om att det var din egen familj som gjorde det här?
Sahra tänker efter länge.
– Det som gör väldigt ont i mig är att min moster, som ska vara mammas ställföreträdare och ta hand om min syster, var den som bestämde att hon måste dö.
Åklagarna, och Sahra, är övertygade om att mostern varit drivande i mordplanerna. Ett av de bärande bevisen är ett inspelat telefonsamtal tio dagar innan mordet där den 55-åriga kvinnan tycks försöka få en annan man att döda Lana. Mannen erbjöds 5 000 euro för uppdraget. Han tackade nej och sa att han skulle kontakta Lanas familj. Då erbjöds han pengar på nytt för att hålla tyst.
Mannen: "Aj, på Gud, hon har smutskastat familjens heder."
Mostern: "Ja, hon har gjort det värre än det. Om ryktet redan är smutskastat, då ska jag rentvå det."
Sahra lämnade själv in ljudfilen till polisen efter att mannen hört av sig till henne och berättat om samtalet efter mordet.
– Han sa "jag vet vem som dödat din syster", säger Sahra.
Jag skrek: "Vad säger du? Ring polisen direkt!"
Sahra
Åklagarna driver tesen att mordet i Nyfors var ett hedersmord. Det kan också ge ett hårdare straff om mordet anses ha haft ett hedersmotiv.
Men försvarsadvokaterna håller inte med. De har under rättegången argumenterat för att motivet kan ha varit något annat, som svartsjuka eller en impulshandling.
Sahra bär inte på några tvivel om varför hennes syster dödades.
Maken hade flera gånger hotat med att han skulle döda Lana för att hon kränkt hans heder. Och varit nära att göra det några gånger tidigare också.
Trodde Lana att dödshoten skulle verkställas?
– Det är jättesvårt att säga nu. Men hon nämnde att hon var rädd, säger Sahra.
Sista gången hon träffade Lana var en månad före hennes död, när hon besökte Sahra och hennes familj.
– När hon stod vid dörren sa jag till henne att "ska du inte krama mig och säga hej då?". Hon sa "självklart", sprang mot mig och gav mig en kram. Hon grät, minns Sahra.
Lana hade ett smycke i en halskedja som hon alltid bar för att minnas sina barn. Nu tog hon av sig den och gav den till Sahra.
– Hon sa: "Behåll den. Ge den till mina barn när de blir stora och säg att deras mamma har älskat dem väldigt mycket." Jag sa: "Varför säger du så?" Hon sa: "För jag vet inte vad de kan göra mot mig. Jag litar inte på dem."
Sahra visar oss halssmycket. Kramar det under resten av intervjun medan tysta tårar rinner nedför kinden.
Hon återkommer till syftet med att hon ställer upp på den här intervjun, trots rädslan och hotet från delar av den egna släkten.
Hon vill att det som hänt hennes syster ska komma i ljuset. För det finns många kvinnor som befinner sig i samma situation som Lana, både i Sverige och i hela Europa.
– Dörrarna till hemmen är stängda, men där bakom händer många saker. Det finns ganska många människor som kommer från den här kulturen, som lever i traditionen, tillämpar den och lever i en gammal värld.
– Och tänk inte bara på kvinnorna. Det finns även många barn bakom de stängda dörrarna. Som upplever rädsla och som blir utsatta för misshandeln på ett indirekt sätt.
Lana var själv mamma till två pojkar, som enligt polisutredningen vid flera tillfällen blivit vittnen till pappans misshandel av henne. De har, efter en lång tid under omsorg av grekiska myndigheter, tagits omhand av svensk socialtjänst.
Också Lana var i kontakt med socialen vid flera tillfällen under åren i Sverige. Hon fick hjälp att ordna med en ny lägenhet och levde med sekretesskyddade adressuppgifter.
Hon gjorde också flera polisanmälningar mot maken och svärfamiljen. Anmälningar som hon sedan drog tillbaka.
Den första gjorde hon efter att hennes svärfar tagit stryptag och hotat henne med kniv.
– Efteråt hotade resten av familjen henne och sa att hon aldrig skulle få träffa sina barn igen om hon inte tog tillbaka vad hon anklagat honom för, säger Sahra.
När Lana inte längre stod bakom sina ord lades utredningarna ned, en efter en. Sahra tycker det är märkligt.
– De skulle ha tagit henne på allvar, trots att hon återkallade sina anmälningar. Med alla dessa skador som hon hade på sin kropp hade de kunnat göra mer.
Är du besviken på svensk polis?
– Ärligt talat, ja. När det gäller de tidigare anmälningarna. Men de poliser som gjort den här mordutredningen har gjort ett otroligt stort jobb. Och det är något som hjälper många.
Sista kända bilden på "Lana" innan hon mördades, från övervakningskameran på J A Selanders gata.
Lana hade tät kontakt med sina syskon. De brukade prata i videosamtal på Whatsapp vid regelbundna tider och skicka meddelanden.
Det var därför Sahra började ana oråd när hon inte hade hört från sin syster på två dagar.
– Jag såg att hon inte hade läst sina meddelanden och började bli orolig. Jag tyckte det var konstigt, men tänkte ändå att hennes telefon kanske var trasig.
Sahra började ringa till olika personer som kände Lana. Hon fick tag på Lanas chef genom en bekant. Han sa att Lana inte varit på jobbet på två dagar.
Han trodde att det kanske berodde på att hennes make, som bodde i Grekland, var i Sverige.
Sahra reagerade med förtvivlan över nyheten om maken. Efter allt Lana berättat började hon frukta det värsta.
– Jag blev helt chockad. Jag skrek: "Vad säger du? Ring polisen direkt!"
När polisen kom till lägenheten samma kväll fann de att dörren var upplåst.
Lana låg på golvet i sitt sovrum – död.
Under rättegångens andra dag visade åklagarna bilder från mordscenen.
– Först vände jag mig bort och tänkte att jag inte skulle se det överhuvudtaget. Men sedan efter ett tag kände jag att jag ville veta vad de hade gjort med min syster, säger Sahra.
Lana hade blåmärken runt halsen, knäckta revben och blåtiror runt ögonen. Enligt Rättsmedicinalverket blev hon strypt till döds. Möjligen hade gärningsmannen hållit en hand över hennes mun under tiden.
Rättegången mot de fem familjemedlemmarna och två andra kvinnor beräknas vara klar den 11 juni.
Fotnot: Både Sahra och Lana heter egentligen någonting annat. Samtliga åtalade förnekar brott.
Rättegången efter mordet började den 19 maj. En stor del av förhandlingen har hållits i Stockholms tingsrätt och Attunda tingsrätt. På bilden syns hur de åtalades försvarare går in i salen.
Behöver du hjälp?
Om du eller någon du känner är utsatt för hedersrelaterat våld eller förtryck kan du vända dig till skolpersonal, socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor. Du har möjlighet att vara anonym och ringa socialtjänsten, ungdomsmottagningen eller polisen och få information, utan att berätta vem du är.
Om du är i en akut och farlig situation och behöver hjälp – ring 112.
Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.
Eskilstuna kommun: Stoppcenter
Socialtjänstens Stoppcenter erbjuder stöd för dig som blivit utsatt, bevittnat eller utsatt någon annan för våld i nära relation. Både den som blir utsatt för våld och den som utsätter någon för våld kan få hjälp. 016 710 81 20, knappval 3.
Polisen
Polismyndigheten kan hjälpa dig om du eller någon annan är utsatt eller riskerar att utsättas för ett brott. Ring Polisen på 114 14.
Origo
Polisens resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ring anonymt och gratis under vardagar kl 09.00-16.00 på 020-25 30 00 – samtalet syns inte på telefonräkningen.
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (NCH)
Stödtelefon: 010 223 57 60
Telefontid: Tisdag kl 09:00-12:00, onsdag kl 13:00-16:00, fredag kl 09:00-12:00.
Stödlinjen Rätt att välja
Den nationella stödlinjen Rätt att välja finns för dig som lever med regler och krav för att skydda familjens rykte eller heder. Det kan handla om att du utsatts för kontroll, hot eller våld. 020 57 70 70.
För dig som riskerar bortförande eller hålls kvar utomlands
Om du eller någon du känner är utomlands och utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck så kan du kontakta svenska ambassaden eller Utrikesdepartementet (UD) för att prata om vilka möjligheter det finns att hjälpa dig eller den utsatta personen att återvända till Sverige. UD:s jour: 08 405 50 05.
Det finns också flera organisationer och föreningar dit du kan vända dig:
TRIS – Tjejers rätt i samhället
Till TRIS nationella jourtelefon 010 255 9191 kan du som är utsatt för hedersförtryck vända dig anonymt för att få stöd och råd. TRIS har också en chatt som är öppen måndagar och torsdagar mellan 15.00-23.00. Du som chattar kan vara helt anonym.
GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime
Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.
BRIS – Barnens rätt i samhället
Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.
Rädda Barnen
Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.