När höstterminen 2018 drog i gång fick högstadiet på Paulinska skolan tre nya klasser med elever från andra skolor. Samtidigt sköt antalet anmälda kränkningar bland eleverna på Paulinska i väg.

Bara i september noterades 26 incidenter – att jämföra med 14 i september året innan.

I december skrev tidningen om att barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria Ehrnfelt (M) larmats om stök och bristande studiero på flera kommunala grundskolor, vilket resulterade i ett möte med kommunalråd, utbildningschef och tillförordnad kommundirektör.

Artikelbild

Maria Ehrnfelt har också besökt skolorna på egen hand – före årsskiftet Åkerskolan och torsdag–fredag denna vecka Paulinska skolan. Näst på tur står Mariefreds skola.

Nämndordföranden säger att hon har en bra känsla efter besöket på Paulinska, men att det finns tydliga utmaningar.

– Just Paulinska har ju egna typer av bekymmer. Det är väldigt många elever och vår enda egentliga mångkulturella skola, med väldigt många olika nationaliteter, vilket ger utmaningar i organisationen.

Marie Ehrnfelt menar att socioekonomiska skillnader och olikheter mellan gamla och nya skolkulturer gör det svårare, men också ännu viktigare, att ge nyanlända elever en bra start.

Artikelbild

Att Paulinska fick ta emot elever från Karinslundskolan skapar också extra utmaningar, konstaterar hon.

– Här handlar det väldigt mycket om att bygga tillit och relationer, men det känns som att det finns mycket vuxennärvaro på skolan. Det skapar trygghet och lugn.

Just därför ska Paulinska skolan få ännu fler vuxna. Särskilt väl lämpade sådana – snart.

– Utbildningsnämnden och socialnämnden samverkar ju redan en del och det finns ett behov att knyta an ännu mer kring skolan, hemmet och socialtjänsten, så att alla tre funktionerna kan jobba tillsammans. Då blir det naturligt att ha någon sådan personal på skolan, som kan fånga upp de här eleverna – och vara kopplingen till hemmet.

– Det pågår ett arbete sedan flera månader kring hur den här gruppen ska utformas och vad den ska kallas. Vi ska förhoppningsvis kunna göra insatser väldigt snart – den här terminen, säger Maria Ehrnfelt.

– Vi har pratat om tre personer och vi måste ha rätt personal på plats. De kan finnas i vår organisation eller så måste man rekrytera. Det är i startgroparna och vi är överens i nämnderna.

Maria Ehrnfelt säger att hon gärna hade sett samma satsning på fler skolor, men att Paulinska är en naturlig början.

– Vi har redan ett projekt på skolan där vi jobbat med riktade insatser med socialkontoret. Det är väldigt kostsamt, men det ger resultat. Det ska vi bygga vidare på.

Tommy Olsson är rektor på Paulinska skolan sedan snart fyra år, alltså i både den gamla och den nya strukturen.

– Det vi ska fortsätta jobba med är studieron, det som händer inne i klassrummen – där har vi vår utmaning. Skolan är en trygg skola, det tycker de flesta.

– Det är ju fler barn här nu så det är klart det är en livligare skola. Men frågar man barnen så är skolan trygg. Frågar man lärarna är skolan trygg.

Så vad ska den nya stödgruppen göra?

– Vi tittar på hur skola och socialtjänst kan jobba tillsammans för att vara förebyggande och främjande, så att vi fångar upp de barn som är lite på glid, så de inte hamnar i utanförskap.

Paulinska ingår redan i Skolverkets treåriga projekt, Samverkan för bästa skola.

– Det ska i första hand höja studieresultaten, säger rektorn och konstaterar att mycket av det arbetet går ut på att skapa pedagogisk tydlighet för eleverna.

– Det handlar om att komma till lektionerna med rätt studiematerial, komma i tid, göra det man ska på lektionerna – att visa eleverna vad vi ska göra och hur det ska göras. Vi jobbar mycket med rutinerna kring lektionerna – och ska som sagt fortsätta fokusera på studieron. Där är vi inte nöjda, säger Tommy Olsson.

Sanna Hillerdal är lärare i svenska som andraspråk på Paulinska och fram till i fjol höst också, sedan nästan tre år, Lärarnas riksförbunds skyddsombud på skolan.

– Det är betydligt fler elever som hamnar i fysiska konflikter nu, jämfört med tidigare. Vad det beror på vill jag inte spekulera i, men det är betydligt fler elever i korridorerna efter sammanslagningen.

Hur mår personalen?

– Jag skulle säga att det är ganska blandat, beroende på var i skolan de finns och rör sig. Vissa blir såklart skärrade när de ser fysiska slagsmål, fast just det hör inte till vanligheterna.

Vid höstterminens start fick Sanna Hillerdal och en kollega ett helt nytt uppdrag, vid sidan om sina ordinarie uppgifter – att registrera och utreda anmälningar om kränkningar bland Paulinska skolans elever.

– Förr låg det på alla, men det är ju så att det som är "allas" jobb lätt inte blir av. Alla har så begränsat med tid. Det är jätteviktigt att vi utreder varenda liten misstanke om kränkning. Vi är ju skyldiga att göra det enligt skollagen, men det tar väldigt mycket tid att göra det ordentligt. Nu har vi resurser att jobba med det här på ett helt annat sätt, säger Sanna Hillerdal.

Hon säger att mycket handlar om samtal med eleverna, ofta om språkbruk och attityder.

– Vi har många anmälningar där personal går förbi och hör sådant som de uppfattar som kränkningar, men som eleverna själva säger är den jargong de har just nu. Det ger väldigt intressanta diskussioner om ordens valör och betydelse och hur det förändras över tiden.

– De kan dra till med ord som har med sexuell läggning att göra. Funkofobiska ord, till exempel "efterbliven", är också vanligt förekommande.

Funkofobi är särbehandling av eller fördomar om personer med funktionsnedsättning.

Sanna Hillerdal hoppas att eleverna känner att deras upplevda och fysiska trygghet nu tas på större allvar och att det kan bidra till ett ökat lugn.

– Sedan är det fortfarande två skolkulturer som mötts och krockat i och med sammanslagningen. Vi är trångbodda och vi skulle behöva fler vuxna i korridorerna.

Och det ska det alltså bli, enligt Maria Ehrnfelt – vilket Sanna Hillerdal inte kände till.

– Det skulle ju vara fantastiskt. De är välkomna!