Hon är en del i det projekt som lett fram till att kommunfullmäktige i slutet av oktober antog nya riktlinjer för hur skolgårdar ska utformas.

På torsdagsmorgonen fick en handfull tredjeklassare från dels Finningeskolan, dels Vasaskolan träffa Lovisa Ehrlin, planarkitekt på samhällsbyggnadskontoret.

– Många barn från totalt tre skolor har varit med och tyckt till om skolgårdarnas utformning, berättar Lovisa Ehrlin.

Artikelbild

| Hugo Snellman i klass 3A på Vasaskolan drömmer om att gruset byts mot gräs eller konstgräs på fotbollsplanen. "Det gör ont att ramla och ibland blir planen lerig", konstaterar han.

– Från Finninge kom det runt 80 svar, så där har hela klasser varit engagerade, säger hon vidare.

Under en halvtimme befann sig de tio barnen inne på kommunhuset för att bland annat titta på bilder och lyssna till Lovisa Ehrlin innan en rundvandring på Vasaskolan tog vid.

– Här brukar vi spela fotboll, väggboll och leka burken, berättar Patricia Toma Solaka, klasskamrat till nämnda Niki Berterud.

– På skolgården skulle vi gärna ha mera gräs, växter och träd, säger Patricia Toma Solaka.

Artikelbild

| Hugo Höglund och Patricia Toma Solaka har tillgång till gungor på skolgården.

Hugo Snellman går i klass 3A på Vasaskolan.

Han har ägnat många raster åt att spela fotboll på grusplanen som ligger granne med Bondegatan.

– Det gör ont att ramla på grus, dessutom blir planen lerig när det regnar. Så vi skulle hellre ha gräs eller konstgräs att spela på, berättar han.

Kommunens nya riktlinjer, som gäller från och med innevarande vecka, berör i första hand de skolor och skolgårdar som byggs i framtiden. På de befintliga skolgårdarna kan det bli tal om vissa åtgärder för att skapa en enhetlighet.

Ambition är att uppnå en friyta på minst 30 kvadratmeter per elev. Själva skolgården ska ha en sammanhängande yta på minst 3 000 kvadratmeter.

Andra saker som nämns är zonering av skolgården, topografi, vegetation och väderskydd samt integrering i landskapet.

Beträffande zonering handlar det om att det ska finnas ett stort och varierat utbud för elevernas lek och utevistelse – lugna zonen, dynamiska zonen och utforskande zonen.

– Riktlinjerna här ska gälla från förskolorna upp till årskurs nio, både för friskolor och kommunala skolor, berättar Lovisa Ehrlin.

– Det handlar om att skapa goda lärmiljöer och främja hälsan, säger hon vidare.

Lovisa Ehrlin är inte ensam om att ha drivit projektet, utan haft hjälp av bland andra den lokala barnombudsmannen Helena Edvinsson, sitt eget samhällsbyggnadskontor och utbildningskontoret.

Vad har framkommit från barnens håll?

– De önskar sig att det ska finnas gräs och träd på skolgårdarna, att det ska ges möjligheter till lek och rörelse.