Föräldrarna Marcus Niburg, Elisabet Jacobsen, Roger Steen och Björn Larsson tycker Fogdö skola står för en trygg miljö. Foto:

Skolbeslut väcker känslor hos landsbygdsföräldrar

Länna/Fogdö

Försiktig förhoppning i Fogdö, uppgivenhet i Länna. Så känner några av föräldrarna som tidningen har pratat med, inför beslutet i oktober som kan komma att förändra organisationen för kommunens grundskolor.

Landsbygdsskolornas framtid är en fråga som vid flera tillfällen har dykt upp, i diskussioner om den pågående skolstrukturutredningen.

Ulf Andersson Eckardt var en av Lännaföräldrarna som var engagerad förra gången. I maj 2015 beslutades att skolan skulle få vara kvar som en F–3-skola. Sedan dess har skolan tappat flera elever, till att numera bestå av inte mer än 21 barn i de olika årskurserna.

— I dag är det inte längre ekonomiskt försvarbart att bedriva landsbygdsskolorna, anser han.

Hans känsla är det hela tiden varit kommunens mening att lägga ner Lännaskolan helt.

— Redan vid det förra beslutet såg vi skolornas framtid. Lägg därtill utbildningschefens uttalande om att en ekonomisk hållbar skolenhet har 350 elever på en rektorstjänst. Landsbygdsskolorna har inte 350 elever ens om de slogs ihop, säger Ulf Andersson Eckardt.

Roger Steen, som representerar föräldragruppen Fogdö skolas vänner, konstaterar att den nu pågående skolstrukturutredningen inte handlar specifikt om landsbygdsskolorna – utan om hela Strängnäs kommuns grundskoleorganisation.

— Men det finns alltid en oro, så klart, att det ska finnas någon som vill framställa landsbygdsskolorna som dyra och att ekonomin är viktigare än att personal och barn har det bra, säger han.

Han var med på föräldramötet nyligen, där skolans rektor informerade om utredningen.

— Den presenterades på ett bra sätt och vi fick chans att sitta ner och skriva ner vad vi tycker är viktigt för kommunens skolor, en trygg miljö exempelvis. Det kom fram mycket bra som vi hoppas ska få ta plats i utredningen, säger Roger Steen.

En annan Fogdöförälder som tidningen pratat med är mer pessimistisk, och säger att det känns som att kommunen tassar runt frågan som katten kring het gröt. Ytterligare en annan är mer optimistisk och lyfter positiva trender:

— Fogdö skola har en högre måluppfyllelse än många större skolor, säger Magnus Wallin och menar att de mindre klasstorlekarna och utomhusmiljön skapar bättre förutsättningar för lärande, trygghet och gemenskap.

— Dessutom har barnkullarna på förskolan vuxit. Att det finns skolor på landsbygden är av stor vikt för att landsbygden ska leva, säger han.

Fler röster om skolstrukturutredningen

Vad har ni för tankar kring den utredning som just nu genomförs, som kan komma att förändra Strängnäs skolstruktur? Den frågan ställde vår reporter Camilla Lillsebbas på sin Facebook-sida. Många Strängnäsbor ville diskutera, här är ett urval av alla inlägg:

På min tid hette det 'skollokalsutredning', kostade bara en massa pengar med magert resultat. Inget som jag är stolt över som före detta ordförande i barn- och utbildningsnämnden, säger Lotta Grönblad, tidigare S-ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Jag önskar tillgång till mindre undervisningsgrupper och ett kompetenscentrum på skolor som behöver. För det krävs det extra pengar. Barn i behov av extra stöd och anpassningar kan må bra av det lilla sammanhanget för att lyckas i skolan, säger Catarina Hellmark, förälder i Mariefred.

Under min tid i nämnden förordade jag att landsbygdsskolorna skulle vara kvar, mycket på grund av att jag sett vad som hänt på Åland. Så fort skolan försvinner, så försvinner posten, affären, bageri och andra mindre företagare. Min morfars hemby gick från ca 500 till knappa 50 på två generationer. Det måste finnas ett sätt för människor att bo kvar på landsbygden, säger Cecilia Siösteen, tidigare M-ledamot i barn- och utbildningsnämnden.

Vill man bli bra och effektiv på det man gör måste man först satsa pengar för att spara pengar på lång sikt. Kortsiktiga nedskärningar går inte att göra om man vill bevara och förbättra kvaliteten, säger Kim Jansson, förälder i Mariefred.

Landsbygdsskolorna ska vara kvar. Själva miljön är bra och elever från villaområden är tryggare och mer stabila, det skapar en bättre studienivå, säger Mikael Tilly, tidigare elev på Härads skola.

Jag kan förstå att förskola och åk 1–3 på landsbygden drar en del etablering av småbarnsfamiljer eller familjer som ska skaffa barn och vill bo "lugnare". Ur ett kommunalt perspektiv är jag rätt skeptisk till om det är värt pengarna. Lägger man då till bristen på kollegor för lärarna i skolan så blir det ännu mer tveksamt. Men partiet kommer att ta slutlig ställning när utredningen är klar, säger David Aronsson, V-politiker i Strängnäs kommun.

Landsbygdsskolorna är bygdens "sociala motor" därför skall de vara kvar och utvecklas. Dessutom är kommunens byggplaner riktade till dessa skolor och det börjar byggas både på Fogdön och Härad nu! Även Länna är på gång! säger Jens Persson, tidigare C-ordförande för kommunstyrelsen.

Läs också

( 2 st )

Läs mer om dessa ämnen

Strängnäs kommunFogdöFogdö skolaLännaLännaskolanSkola
Relaterat

Mest delat denna vecka