• Hanna Drakengren forskar om den unika 1700-talsorgeln i Överselö kyrka. Hon vill ta reda på varför den byggdes och hur musiken lät på den tiden. Foto:
  • Hanna Drakengren och församlingens organist Ulla Wester, till vänster, ska genomföra ett musikaliskt experiment den 10 maj. Foto:
  • Koralboken från 1697 har en viktig roll i Hanna Drakengrens forskning. Foto:
1/

Bortglömda toner återupptäcks i Överselö kyrka

Stallarholmen

Musiken i kyrkan har inte alltid låtit likadant. Faktum är att den på 1700-talet var helt annorlunda jämfört med hur den låter i dag. Men Strängnäsbon Hanna Drakengren vill återupptäcka den sedan länge tystnade musiken med hjälp av den unika 1700-talsorgeln i Överselö kyrka.

Hanna Drakengren är till vardags kyrkomusiker, men just nu också student. Hon läser masterutbildningen Orgel och relaterade klaverinstrument vid Göteborgs universitet, och är i färd med att skriva sin masteruppsats.

När det var dags att välja uppsatsämne tipsade hennes handledare om orgeln i Överselö kyrka. Den byggdes på 1700-talet, en tid när det inte alls var en självklarhet att en liten landsortskyrka skulle ha sin egen orgel.

— Jag vill ta reda på varför de ville skaffa sig en orgel här och varför de byggde den på det här viset. Hur ville de att den skulle låta?

Hanna Drakengren har besökt länsarkivet och hittat gamla kontrakt och anställningsavtal, och nu lägger hon pusslet om orgelns historia.

— Kontraktsprosten här var från en fin prästfamilj och hade god kontakt med biskopen, det var nog en bidragande faktor till att de fick en orgel i Överselö kyrka, säger hon.

Men det är inte bara orgelns historia hon vill kartlägga, utan också hur själva musiken lät. Hon har därför ägnat många timmar i den kalla kyrkan för att lära sig instrumentets alla egenskaper. Till sin hjälp har hon haft församlingens organist Ulla Wester. Med hjälp av en samtida koralbok ska de genomföra ett experiment den 10 maj klockan 18.30 i Överselö kyrka. Då ska en tänkt 1700-talsförsamling få prova att sjunga fyra psalmer så som de skulle ha sjungits på 1700-talet.

— Jag gör det här som konstnärlig forskning och då måste det finnas ett klingande prov. Vi har bjudit in körsångare men alla som vill är välkomna, säger Hanna Drakengren.

Hon berättar att det som utmärker 1700-talets kyrkomusik är framför allt bristen på enhetlighet. En av de stora skillnaderna mellan den lutherska och den katolska kyrkan på den tiden var att i den lutherska församlingen får alla vara med och sjunga psalmerna. Men eftersom det inte fanns någonting som band samman musiken, blev resultatet att varje församling med tiden utvecklade sin egen tolkning av musiken. En och samma psalm kunde alltså låta helt olika i två olika församlingar. Men snart ändrades det.

— På 1800-talet satte biskoparna ner foten och gjorde en ny koralbok, och uppmanade alla att spela precis som det står där, säger Hanna Drakengren.

I samma veva ändrades uppfattningen om hur en modern orgel skulle låta. Orgeln i Överselö ansågs vara för skrikig, och justerades för att bättre passa tidens dova ideal. Därefter har den byggts om i flera omgångar fram till 1940-talet, då den också fick sällskap av en helt ny orgel i samma orgelhus. Nu är de dock separerade och 1700-talsorgeln är helt återställd. Det är unikt, berättar Hanna Drakengren, eftersom de flesta orglar från den tiden sedan länge har blivit kaffeved.

I dag finns det i princip ingen som vet hur det lät vid en vanlig gudstjänst i en kyrka på 1700-talet, eftersom ingenting finns bevarat och eftersom musiken sedan 1800-talet stöpts i samma form. Det är alltså det som Hanna Drakengren vill ändra på med sin forskning.

— Jag har begränsat mig till fyra psalmer för att hinna med, men sedan kan man forska vidare, säger hon.

Men hur låter då 1700-talet? Organisten Ulla Wester har en ungefärlig uppskattning:

— Tempot kan nog vara obekvämt för en del sångare. Man sjunger långsammare, och organisten gör många mellanspel. Det är också många höga tonhöjder. Det låter svårt, men man sjöng nog med den röst man hade och det var inte hur det lät som var det viktiga utan delaktigheten. Man sjöng med sitt hjärta, säger hon.

— Det var nog inte så konstigt att man på 1800-talet ville samla in folk och få dem att sjunga likadant, säger Hanna Drakengren.

Fyra psalmer som snart hörs i 1700-talstappning

Den blomstertid nu kommer

Var man må nu glädja sig

Vår fader, som i himlen är

Allena gud i himmelrik

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

Svenska kyrkanStallarholmenForskningKulturKultur/NöjeKulturhistoriaMusikkyrkan
Relaterat

Mest delat denna vecka