Med sina 19 år utmärker Emma Bergkvist sig som en av de yngsta sörmlänningarna någonsin att genomföra en svensk klassiker. Vems idé det egentligen var att hon och pappa Robert Bergkvist skulle ge sig i kast med Vasaloppet, Lidingöloppet, Vätternrundan och Vansbrosimningen är något oklart. Att duon tränade och kämpade tillsammans var i alla fall lyckat.

– Med rätt inställning klarar man det mesta. När det var som tuffast skyllde vi idén på varandra. Men eftersom vi berättade för resten av familjen var vi ju tvungna att fullfölja.

För Emma Bergkvist innebar Vätternrundan den klart största utmaningen.

– Jag hade ont i fötterna och i ryggen, ja egentligen i hela kroppen. Det var så långt att cykla!

Vasaloppet bjöd på en helt annan upplevelse.

– Vi prickade in en toppendag, det var fint väder och man kunde verkligen njuta av loppet. Det var inte alls så jobbigt som jag hade föreställt mig.

På Lidingöloppet sattes den kamratliga familjeandan på prov.

– Pappa väntade in mig. Sen spöade jag honom med någon hundradel, det har vi skämtat en del om!

Det sista momentet, lördagens Vansbrosimning, blev inte mycket till utmaning för Strängnästjejen.

– Jag har tränat simning hela mitt liv så det var lugnt.

Däremot är hon mindre nöjd med tiden. Det tog henne 52 minuter att simma 3000 meter och förklaringen stavas en kropp som inte var helt frisk.

– Vansbro vill jag göra om och förbättra nästa år. Men inte resten, det var tufft, medger hon.

– Det skulle vara om tio år i så fall.