• Maria Ehrnfelt (M), barn- och utbildningsnämndens ordförande.
  • Charlotta Bergquist, ordförande för Lärarförbundet i Strängnäs.
1/

M-ordförande: "Det är inget att stoltsera med"

Strängnäs

Strängnäs är långt ifrån Sveriges bästa skolkommun. Tydligare prioriteringar på skolan önskas av barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria Ehrnfelt (M).

Lärarförbundet anser att två av tretton kriterier är allra viktigast, när landets 290 kommuner ska rangordnas från den bästa till den sämsta. Kriterierna är utbildade lärare och lärartäthet – och i båda dessa får Strängnäs kommun ett förhållandevis dåligt resultat, i fackförbundets årliga jämförelse Bästa skolkommun.

– Lärarbristen är ett nationellt problem som är som störst i Sörmland, så det här är en fråga som behöver lyftas högre än i barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs. Med den nya skolstrukturen har vi påbörjat ett arbete med att skapa attraktiva arbetsplatser, för att bättre kunna konkurrera om lärarna. Det är en bit på vägen men långt ifrån svaret på hela frågan, säger Maria Ehrnfelt (M), ordförande för barn- och utbildningsnämnden.

Bäst går det för Strängnäs kommun i kriterierna genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, andelen barn i åldrarna 1–5 år som är inskrivna i förskola, andelen elever i årskurs 9 som är godkända i alla ämnen och andelen 20-åringar som har behörighet att söka till högskolor.

Men hur mycket pengar som läggs på undervisningen – kostnaden per barn eller elev, exklusive lokaler och inventarier – och antalet sjukskrivningar inom lärarkåren drar ner Strängnäs totala resultat till plats 240. Det är dock 43 pinnar bättre än fjolårets placering.

– Det är inget att stoltsera med, även om det naturligtvis är glädjande att det är lite bättre än förra året. Vi är medvetna om att vi har väldigt mycket att arbeta med. Flera saker som tas upp i rankningen finns också med i skolutvecklingsprogrammet som vi arbetar efter, säger Maria Ehrnfelt.

Lärarförbundets lokala avdelning konstaterar att ekonomin är ett kriterium där kommunens placering är oförändrad, jämfört med förra året. Men samtidigt har elevernas prestationer ökat – och facket frågar sig om det har skett på bekostnad av lärares hälsa.

– Något har det ju kostat. För två år sedan låg vi på 272 när det gäller kriteriet friska lärare, förra året kom vi upp en bra bit till 196, men nu är vi nere på 270 igen. Det är verkligen en orossiffra, säger ordförande Charlotta Bergquist.

Mer pengar är ett måste, enligt fackordföranden, samtidigt som hon är medveten om den ansträngda situationen för kommunens totala ekonomi.

– Kan man inte pynta ut mer till skolan så måste man fortsätta omfördela och effektivisera inom skolan. Den nya skolstrukturen är ett steg i den riktningen, men det behövs i så fall fler beslut åt det hållet. Exempelvis bör man renodla läraruppdraget. Vi har i dag lärare som står många timmar i veckan och väntar på taxi med eleverna, och det ifrågasätter vi skarpt, säger hon.

Även Maria Ehrnfelt vill ha mer pengar till skolan. I en artikel inför tisdagens nämndsammanträde, konstaterade hon att nämnden är underfinansierad i förhållande till vad en skolplats egentligen kostar.

– Jag önskar tydligare prioriteringar på barn och unga i vårt budgetarbete. De kostar pengar, men tar vi inte hand om dem när de är små så kommer de kosta pengar för en annan nämnd när de blir större.

Skatteunderlaget viker – samtidigt som en växande och åldrande befolkning ställer krav på den kommunala välfärden. Hur ska barn- och utbildningsnämnden i det läget kunna få mer pengar?

– Jag tycker att det vore rimligt om de kommunala bolagen delade med sig av sitt resultat till kärnverksamheterna. Barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens budget för alla lokaler är en stor del av deras intäkter, då tycker jag att de kunde ge viss avkastning tillbaka till oss.

Skattehöjning?

– Det sitter nog ganska långt inne, först ska vi ha gjort allt annat vi kan. Men hade man kunnat göra riktade skattehöjningar, så man kunde garantera att pengarna verkligen hamnar i skolan, så hade jag varit den första att säga ja till höjd skatt, säger Maria Ehrnfelt.

Så placerar sig Sörmlands kommuner

51 (138): Oxelösund

174 (40): Trosa

211 (241): Eskilstuna

218 (247): Nyköping

240 (283): Strängnäs

257 (278): Vingåker

273 (277): Gnesta

275 (275): Flen

286 (287): Katrineholm

Källa: Lärarförbundet

Läs också

( 3 st )

Läs mer om dessa ämnen

Strängnäs kommunLärarförbundetMaria EhrnfeltSträngnässkola och utbildning skolutredningen
Relaterat