‒Jag känner mig lurad.

Det säger Jan Persson, avgående vd för Kilenkrysset. de första sex av ett femtiotal nya villor skulle börja byggas så snart kommunen beviljade bygglov.

‒Att lägga ner Fogdö skola är inte klokt. De första sex villorna är ju tingade av familjer som vill flytta hit. De har varit här och tittat och vi har visat skolan för dem. De kan fortfarande dra sig ur, men de här husen har vi kö på så de får vi så lov att bygga. Men några 50 villor blir det inte om det inte finns någon skola kvar, säger Jan Persson.

Att bygga ett nytt klubbhus åt Fogdö IF står han dock fast vid.

‒Det var ju också tänkt att byggas eftersom det skulle bli en massa nya barn på Fogdön. Men vi har ju lovat folk att bygga det här. Vi kan inte backa på det, som kommunen gör nu. Det har vi för hög moral för, säger Jan Persson.

Både han och brorsonen Jens Persson, som den 1 november tar över vd-rollen i Kilenkrysset, ifrågasätter om en nedläggning av landsbygdsskolorna verkligen sparar pengar åt kommunen.

‒Barn- och utbildningsnämnden kanske får en lägre hyreskostnad, visst. Men fastighetsbolaget måste ha täckning för sina kostnader, så då går de andra hyrorna upp. Man måste se hela affären, säger Jens Persson.

‒Lägger man ner landsbygdsskolorna så blir hyresintäkterna för de lokalerna noll, för vem ska vilja hyra eller köpa? Det hade varit smartare att lägga ner skolor i Strängnäs stad i stället, de lokalerna är det större chans att bli av med, fortsätter han.

Jens Persson, som har en bakgrund som centerpartistiskt kommunalråd i Strängnäs, har en känsla av att tjänstemännen på utbildningskontoret fått styra för mycket i frågan.

‒Det är tjänstemännens jobb att skapa ideala produktionsenheter, att visa på att med 300 elever på varje skola så blir det så effektivt som möjligt. Det är politikernas jobb att peka ut vilka andra värden som är viktiga, till exempel på vilka platser man vill se en samhällsbyggnad. Och det har man ju gjort, i översiktsplanen, men det går man emot nu. Det är en otroligt svag politisk ledning, säger Jens Persson.

Jacob Högfeldt, Strängnäs moderata kommunalråd, konstaterar att politikerna i våras var eniga om att ge utbildningskontoret i uppdrag att se över skolstrukturen. Pengar skulle frigöras från lokalkostnader och i stället läggas på att höja kvaliteten.

‒Det är inte en utredning som handlar om landsbygdsutveckling, utan om hur vi skapar den bästa skolan för alla. Det är vårt huvudsyfte. Skola är en del i en sådan servicenod som det står om i översiktplanen men inte den enda, och det finns inget i översiktsplanen som låser oss fast vid att det ska vara på ett visst sätt, säger han.