Medelvattenståndet i Mälaren är högre än havsnivån i Saltsjön. Nivåskillnaderna påverkar hur mycket vatten som kan tappas ur Mälaren genom de olika slussarna i Stockholm och Södertälje – och det kan ställa till det i framtiden.

Ett varmare klimat gör att havsnivåerna stiger. I dagsläget är landhöjningen kring Mälaren större. Men om cirka 30 år väntas havets höjning bli märkbar, enligt en sammanfattning av kunskapsläget som SMHI har gjort.

Sammanfattningen handlar om klimatets påverkan på landets fyra största sjöar. Det är Vänern som lider mest i dagens klimat, enligt rapporten, men på sikt är det Mälaren som förmodas få de största problemen.

Höga vattennivåer om vintrarna är ett problemområde som pekas ut. Möjligheterna att tappa ut vattnet ur sjön minskar med ett stigande hav ­– men är redan i dagsläget ett hot. Slussen i Stockholm byggs för tillfället om och väntas vara färdig 2025. Innan dess är risken för översvämning i Mälaren mycket hög, står det i rapporten. Mer än en halv miljon människor kan bli direkt drabbade av en översvämning i Mälaren.

I Strängnäs kommun skulle framför allt Mariefred drabbas, visar översvämningskartor från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Kommunen har planerat bland annat bostadsbyggande utifrån översvämningsrisker sedan 2008. Byggen vid flacka stränder kräver längre avstånd från vattenlinjen, eller andra åtgärder.

– Allt som är byggt efter 2008 har planerats utifrån de värsta vattennivåerna man kan tänka sig, så där känner vi ingen oro. Det är värre med allt det gamla. Halva gamla Mariefred ligger under de nivåer man skulle planera en stad utifrån i dag, säger Mikael Rojek, chef för samhällsbyggnadskontorets strategienhet.

– Det ska bli säkrare när Slussenprojektet är färdigt. I alla fall så att vi klarar oss i 100 år framåt, tillägger han.

Låga vattennivåer om somrarna är ett annat problemområde. I framtiden väntas tillrinningen minska och avdunstningen sjunka sommartid, något som kan påverka sjöfarten. Att fartyg inte kunde köra på sjön när vattennivåerna var för låga var anledningen till att den första slussen mellan Mälaren och Saltsjön byggdes i mitten av 1600-talet.

Vattenkvalitet och ekosystem kan försämras av förändrad cirkulation, kortare period med is och varmare vatten. Kraftig nederbörd beräknas också bli vanligare i framtidens klimat, vilket kan leda till att fler näringsämnen och mer föroreningar spolas ut i Mälaren.