En förundersökning gällande grovt häleri fortgår och leds av kammaråklagare Isabelle Bjursten, som biträder Reena Devgun i den utredning som nu lett fram till åtalet mot 22-åringen.

I november anhölls en man från Stockholmstrakten misstänkt för grovt häleri. Han släpptes dock efter ett par dagar, fortsatt misstänkt.

Under torsdagens presskonferens konstaterade Isabelle Bjursten att de misstankarna kvarstår.

Artikelbild

"Det här drabbar inte bara kyrkan utan hela det svenska folket" säger Isabelle Bjursten som leder en förundersökning om grovt häleri, i syfte att hitta de stulna regalierna.

– Det finns föremål som är beslagtagna som är kopplade till honom. Jag väntar på den tekniska undersökningen.

Hur kom ni den här mannen på spåren?

– Det kan jag inta säga, mer än att det var utredningen som ledde till vårt intresse för honom.

Vilken eventuell koppling som finns mellan denna man och den åtalade 22-åringen vill hon inte gå in på.

Hon är överlag knapphändig med uppgifter, med hänvisning till förundersökningssekretessen.

Misstanken om häleri innebär alltså att mannen på något sätt ska ha befattat sig med de stulna begravningsregalierna.

Kulturskatten efterlystes mycket tidigt efter stölden internationellt och Isabelle Bjursten konstaterar att tillgången till Interpols databas känns som ett utmärkt hjälpmedel i utredningen.

– Det är ju en fördel att föremålen är så lätta att känna igen.

Att det finns ett intresse även internationellt för de stulna föremålen är självklart, menar Isabelle Bjursten.

– Absolut, det ser man historiskt på när den här typen av föremål stjäls. En spekulation är ju att de är lättare att sälja i ett land långt borta från Sverige.

– Vi har en gemensam kulturhistoria med stora delar av Europa. Även betydligt längre bort än så kan det finnas intresse. Bara det att föremålen ägts av en kung gör dem eftertraktansvärda.

Kan man anta att stölden är ett beställningsjobb?

– I åtalet för vi i bevis att det är ett planerat ingrepp. Sedan vem som står bakom planeringen och hur långt bak i tiden den sträcker sig, det vet vi inte.

På samma fråga – om stölden kan ha beställts av exempelvis en samlare eller i utpressningssyfte – svarar Filippo Bassini, gruppchef för polisens artskydds- och kulturarvsbrottsgrupp:

– Det kan vi bara spekulera om. Vad vi vet är att det handlar om organiserad brottslighet.

Hur vet ni det?

– Det är detaljer jag inte kan gå in på, säger Filippo Bassini.

Har någon kommit med några utpressningskrav gällande föremålen?

– Det kommenterar jag inte.

Men du blir inte förvånad om det sker?

– Jag spekulerar inte.

Har ni någon aning om var stöldgodset kan finnas?

– Även om jag hade det skulle jag inte berätta det för dig. De kan vara utomlands och de kan vara kvar här. Vi vet inte.

Hur länge kan ni fortsätta utreda och söka efter regalierna?

– Det går inte att svara på. Vi ger inte upp. Vårt fokus är att hitta regalierna, punkt slut. Det är ett prioriterat polisärende, vi har saker att jobba med och vi tänker inte på hur lång tid det kommer att ta. Det får framtiden utvisa, säger Filippo Bassini.