Höstens politiska val närmar sig och nu kommer det första politiska utspelet lokalt i Strängnäs. Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet har en samsyn i tre politiska frågor och kallar sig ett borgerligt alternativ. De tre partierna är missnöjda med hur majoriteten har styrt under mandatperioden.

– Vi ser inte att Moderaterna kommer fram med sin borgerliga politik, säger Catharina De Geer (KD).

Varför tar ni inte steget fullt ut till en borgerlig allians?

– Det har vi tänkt på men då vill vi göra det tillsammans med Moderaterna. Om de skulle bjuda in oss i morgon skulle det vara det bästa, säger Catharina De Geer.

Är ni beredda att styra med Moderaterna om de släpper koalitionen med Socialdemokraterna?

– Vi skulle gärna vilja se en borgerlig allians i riket och lokalt, säger Catharina De Geer.

– Absolut. Under förutsättning att vi är överens i frågor. Vi är även beredda att styra med andra partier, säger Mia Nerby (C).

Varför har ni inte samarbetat mer tidigare?

– Vi har märkt under mandatperioden att vi har en samsyn i mycket. Det har växt fram, säger Catharina De Geer.

– Det är inte så att vi inte har samarbetat tidigare men inte på detta sätt, säger Mia Nerby.

De tre partierna vill satsa på skola, seniorpolitik och att förändra kommunens ekonomiska styrning.

– Strängnäs har i 100 år varit ett starkt lärosäte och många har sökt sig hit för det, men det ser vi inte i dag, säger Catharina De Geeer och syftar på att Strängnäs senast låg på plats 283 i Lärarförbundets rankning.

Hon säger vidare att rektorer och lärare måste få bättre förutsättningar.

– Vi ser att det brister i ledarskap. Det ger inte möjlighet till rektorerna att vara pedagogiska ledare, de är överösta med administration. Lärarna måste få vara lärare, säger Catharina De Geer.

– Vi måste jobba ännu mer med kvalitetsarbete. Att satsa mer pengar tror vi inte på, säger Mia Nerby.

Krävs det inte mer pengar för att få en bättre skola?

– Det är klart att det handlar om pengar men inte bara att lägga pengar på varje skola. Man måste ha hårdare styrning av de pengar man tillför så att man kan koppla dem till uppnåbara mål, säger Mia Nerby.

När det gäller seniorpolitiken tar de tre partierna upp att det krävs satsningar på äldre, i och med att befolkningen framöver kommer att bestå av allt fler äldre. Partierna vill ha ett särskilt boende i varje kommundel, boendena kan även vara privatägda. De anser också att den som fyllt 85 år själv ska kunna bestämma om den vill flytta in på ett särskilt boende. För att få plats ska det då inte krävas en behovsprövning.

– Det handlar om grundläggande värdighet. Är man äldre och känner behov av särskilt boende, då ska man få det. Vi tror inte att det här förslaget kommer att bli dyrt. Om man känner att man inte har behov, kommer man inte att söka, säger Pia Steensland (KD).

Partierna vill också se fler trygghetsboenden samt öka bemanning i hemtjänst och demensvård. För att lösa bristen på undersköterskor vill partierna dela upp hemvård och hemservice. De anser att servicetjänster, som att handla och städa, inte behöver utföras av en undersköterska.

Frågan är då hur ökad måluppfyllelse i skolan och utbyggd äldreomsorg ska finansieras. Men det borgerliga alternativet menar att det finns pengar att hämta in i den kommunala organisationen.

– Det är något strukturellt fel med ekonomin i Strängnäs. Vissa säger att det beror på att vi har fyra kommundelar men jag tror inte det. Skatteunderlaget är så bra att vi inte borde ha ekonomiska problem. Då måste man sätta sig ner och se var problemen finns, säger Jan Rudengren (L).

Som ett exempel på ett område där det går åt mycket pengar ger de tre partierna att kommunen är bunden till dyra avtal, bland annat när det gäller Thomasgymnasiet.

Men det var ju borgerligt styre när gymnasiet flyttades från kommunal till privat fastighet?

– Det är vi en del av, säger Margaretha Furustrand, (L).

– Men vi har lärt oss vikten av att ha duktiga avtalsskrivare, säger Mia Nerby.