En månad efter stölden av Karl IX:s och Kristina den äldres begravningsregalier är polis och åklagare fortsatt knapphändiga med uppgifter. Utredningen, som nu bedrivs av kulturbrottsexperter på nationell nivå, sägs dock gå framåt.

Bo Knutsson, internationellt erkänd antikexpert och i Sverige känd som mångårig expert på SVT:s Antikrundan, tror att ett uppklarande kan dröja flera år.

Han tror nämligen att det handlar om artnapping – konst som stjäls i syfte att användas i en förhandling om lösensumma.

Artikelbild

| Stölden av begravningsregalierna från Strängnäs domkyrka är ett svenskt beställningsjobb, i syfte att förhandla om lösensumma. Det tror Bo Knutsson, en av experterna på SVT:s snart 30-åriga succéserie Antikrundan samt vice ordförande i Internationella konst- och antikhandlarföreningen.

– Artnapping är ingen quick fix. De här föremålen kan säkert komma att valsa runt i den undre världen ett tag, användas som säkerhet vid olika slags transaktioner, tills de på ett eller annat sätt hittar sin utgång. Det brukar bli så, men det kan ta några år.

Varför tror du på artnapping av begravningsregalierna?

– Historiskt sett är det jätteviktiga föremål för oss här i Sverige, men internationellt är den här kungen en liten nolla längst upp i Norden. Om det varit Karl XII eller Gustav II Adolf hade det varit en annan sak.

Därför, menar Bo Knutsson, kan man avskriva den teori bland annat Art loss, världens största register över stulna konstföremål, stjäls varje år konst för omkring 20 miljarder kronor. En okänd andel stjäls i syfte att säljas tillbaka till dess rättmätiga ägare, eller att pressa försäkringsbolag på lösensummor.

Bo Knutsson tror att kungaskatten från Strängnäs dyker upp – och då sannolikt via en hälare.

– Man kommer att vilja ha någon slags lösen. Det kan man nog känna gott hopp om.

En begärd lösensumma blir betydande, tror Bo Knutsson.

– Att det är ett oerhört stort kulturhistoriskt värde gör ju att man räknar med att få ut en jättesumma. Objekt i den här klassen har också ett stort monetärt värde. Tiotals miljoner, för att uttrycka sig försiktigt.

I Aftonbladet uppger "källor med god insyn" att begravningsregalierna är värda 120 miljoner kronor. Vad tror du om det?

– Det låter rätt osannolikt, men 40–50 miljoner är fullt realistiskt.

Vad känner du som antikexpert kring den här stölden?

– Ju närmare kungamakten man kommer desto häftigare blir det, som både historiska objekt och en del av vår historia. Man blir uppriktigt förbannad och ledsen när något sånt här händer.

Ser du något annat möjligt scenario än artnapping?

– Det är om någon trots allt skulle vilja komma åt guldet. I så fall har de säkert i efterhand förstått vad det är de stulit och då får man hoppas det hamnar hos en hälare som inte gör något dumt.

Är du orolig för att regalierna dyker upp som en guldklump?

– Nej, inte särskilt.

Och du ser ingen anledning till oro trots att det gått en månad?

– Nej. Det kan dröja ett antal år – men förhoppningsvis har polisen spår att jobba vidare med. I nästan alla organisationer finns läckor och ju närmare dem som utfört själva brottet man kommer, desto större möjlighet att lösa det.

Åklagare Reena Devgun, som leder brottsutredningen på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, kommenterar över huvud taget inte ärendet.