• Hilda Andersson fick fram en välfylld honungsmage efter några försök, och klasskompisen Alice Feldt förevigade ögonblicket. En utmaning vid provtagningen är att inte förväxla honungsmagen med tarmen. Prover som innehåller tarm kan inte användas av forskarna. Foto:
  • Alexander Levin visar upp honungsmagar i ett så kallat Eppendorfrör. Foto:
  • Honungsmage fylld med nektar. Biodlaren Eva Skoog har 26 samhällen. Om somrarna består ett samhälle av upp till 80 000 individer. Foto:
  • Läraren Catherina Albers och eleven David Segh. Foto:
  • Alice Feldt i klass 8A separerar honungsmagen från resten av bikroppen, på biologilektionen på Mariefreds skola. Foto:
  • Alice Feldt i klass 8A separerar honungsmagen från resten av bikroppen, på biologilektionen på Mariefreds skola. Foto:
  • Alice Feldt i klass 8A separerar honungsmagen från resten av bikroppen, på biologilektionen på Mariefreds skola. Foto:
  • Elevernas prover ska skickas till forskare vid Lunds universitet, som undersöker sambandet mellan sjukdomar och mjölksyrabakterier. Foto:
  • Davod Segh och Viktor Samuelsson hjälps åt med att få ner honungsmagen i Eppendorfröret. Foto:
1/

Viktig bisyssla utförs i skolans biologisal

Mariefred

Lokala bin undersöks av åttondeklassare på Mariefreds skola. Eleverna hjälper ett forskarteam som vill ta reda på om binas immunförsvar försvagas när människor tar deras honung.

— Håll i huvudet och mellankroppen med den ena pincetten och nyp till i bakkanten med den andra, och så drar ni fram honungsmagen.

Catherina Albers instruerar klass 8A på Mariefreds skola som har dissektion på schemat på tisdagens biologilektion. På fredag väntar samma övning för 8B. Binas honungsmage ska separeras från resten av kroppen, och det visar sig vara ganska svårt.

— Det är något fel på mina bin! utropar Hilda Andersson efter några försök.

Det är ett pilligt arbete men snart lossnar tekniken. Magarna läggs i provrör och ska skickas till två forskare vid Lunds universitet. De två åttorna på Mariefreds skola ingår nämligen i Forskarhjälpen. Det är ett nationellt elevprojekt som leds av Nobelmuseet i samarbete med universitet och högskolor. 25 högstadieskolor deltar, och syftet är att eleverna ska få medverka i ett riktigt forskningsprojekt för att få en bättre förståelse för vad forskning innebär.

I år handlar projektet om honungsbins hälsa.

— Vi har dissekerat en gång förut men vi har pratat om bin på flera lektioner. Vi deltar i det här för att försöka rädda bina, det finns så få kvar. Om bina försvinner så kommer många blommor och växter försvinna, berättar Alice Feldt.

Med elevernas hjälp kan forskarteamet undersöka bin från olika delar av landet. Duon har nämligen upptäckt att de bakteriedödande ämnen som finns i honung, kommer från mjölksyrabakterier i binas honungsmagar. Den senaste tiden har bin drabbats av olika sjukdomar, och forskarna vill undersöka om det finns ett samband med dessa bakterier. En förklaring skulle kunna vara att binas immunförsvar försämras när människor skördar deras honung och ger dem sockerlösning i stället.

Bina som Mariefreds skola undersöker kommer från den lokala biodlaren Eva Skoog. Förutom att ha försett eleverna med bin att dissekera kommer hon att skicka in prover till forskarna.

— Jag har invintrat med strösocker blandat med vatten så att de ska ha vinterfoder, men i projektet ingår också att jag invintra på bara honung för att se om det blir en bättre övervintring. Man har alltid en vinterförlust, några samhällen är döda och andra är försvagade. Ofta har de foder kvar så det är inte svält det handlar om, utan det är virus som kommer in i kupan, säger hon.

Mariefreds skola tävlar också om biljetter till Nobelprisutdelningen i Stockholms konserthus den 10 december. Tävlingen går ut på att göra en vetenskaplig poster, där arbetet med biprojektet beskrivs.

Läs också

( 5 st )

Läs mer om dessa ämnen

MariefredMariefreds skolaForskningMiljöSkolanatur
Relaterat

Mest delat denna vecka