• Kommunernas och landstingets kommunikationsenheter har vuxit kraftigt och förmedlar en starkt vinklad och politisk bild, menar såväl professorer, statsvetare och politiker. Politiker som innehar makten håller dock inte med. Foto:
1/

"Jag tror inte medborgarna efterlyser detta, kommunen är inte ett PR-företag"

SÖRMLAND

— Jag anser att landstingets kommunikationsenhet tyvärr används för politiska syften i allt för stor utsträckning, något vi påtalat i flera år, säger Magnus Leivik (M) oppositionslandstingsråd.

Flera sörmländska politiker efterlyser en översyn efter tidningens granskning av kommunikatörerna. Några, företrädesvis de som inte innehar makten, är kritiska till att kommunikationsenheterna vuxit och befarar att de kommer fortsätta expandera.

– Sannolikt kommer kommunikationsenheten att fortsätta växa, men det finns utrymme att effektivisera, säger Magnus Leivik.

Han anser att kommunikationsenheten på landstinget är politiskt styrd och att medborgarna har rätt att förvänta sig information om både det som är bra och dåligt.

Landstingspolitikern Jonas Lindeberg (Vård för pengarna) delar Leiviks resonemang:

– Det är förskräckligt (att så mycket pengar och resurser går till kommunikatörerna i landstinget). Pengarna borde användas i vården. Förutom information till medborgarna för kommunikatörerna ut propaganda från de styrande politikerna.

Jonas Lindeberg. Foto:

Anna af Sillén (M) oppositionsråd i Nyköping är kritisk till kommunens kommunikationskostnader. Hon anser att kommunens kommunikation stundtals är politiskt färgad.

– Jag tycker att man ska kunna ta för givet att kommuninformation är opartisk. Mycket som görs är förstås väldigt bra, men opartiskheten är viktig och där tycker jag att Nyköping kan bli bättre, säger Anna af Sillén.

Charlotte Prennfors (M) oppositionsråd i Vingåkers kommun hävdar att medborgarna inte efterfrågar kommunikatörer, det som efterfrågas är att vård, skola, omsorg ska fungera.

– PR får vi ägna oss åt sedan, säger hon.

Marianne Andersson (C) oppositionsråd i Strängnäs:

– Att det var de här kostnaderna hade jag ingen aning om. Det låter mycket. Jag tror inte medborgarna efterlyser detta, kommunen är inte ett PR-företag. Det är upp till ledningen att vara uppmärksam över kostnaden för detta.

Marianne Andersson. Foto:

Oppositionsrådet i Eskilstuna Kim Fredriksson (SD) säger att partiet inte analyserat kostnaderna, men konstaterar att myndigheternas kommunikationsenheter vuxit samtidigt som lokaltidningar skurit ner.

– Och där ser jag en risk att den granskande journalistiken minskar.

Dag Bergentoft (M) oppositionsråd i Oxelösund:

— Det har varit spännande att ta del av granskningen, jag hade ingen aning om att Oxelösund lägger två miljoner kronor på att avlöna kommunikatörer. Vad får vi ut för pengarna? Vi månar om att få ut så mycket som möjligt ur varje skattekrona och jag förutsätter att den här granskningen leder till en diskussion inom kommunen.

Landstingsrådet Monica Johansson (S) anser att kommunikatörerna har ett viktigt arbete och 80 procent av verksamheten handlar om intern kommunikation. Kommunikatörernas jobb består av att medarbetarna ska vara välinformerade, invånarna ska veta vart man kan vända sig för vård, hur man kan rekrytera nya medarbetare, hur man kan ta del av kulturens verksamheter eller hur man söker till landstingets skolor, uppger hon.

Monica Johansson. Foto:

– Informationen från landstinget är aktuell, relevant och korrekt. All kommunikation grundar sig på fakta från verksamheterna. Jag anser att landstingets kommunikatörer ger en sann och objektiv bild av landstingets olika verksamheter, fortsätter Monica Johansson.

Kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna Jimmy Jansson (S) säger att medborgarna äger kommunen och att de därmed har rätt till och efterfrågar information om verksamheten.

– Information som förväntas vara korrekt och tillgänglig dygnet runt. Till det har nya kanaler för dialog via sociala medier tillkommit i rasande takt. Medborgarnas krav på tillgänglig och kostnadsfri information ökar markant. Så det är både rätt och nödvändigt att hörsamma detta.

Jimmy Jansson. Foto:

Urban Granström (S) kommunalråd i Nyköping hänvisar till att man varje dag har 4 000 besökare till hemsidan, 5 000 "gillare" på facebook och att det gäller att svara upp mot intresset.

– Det är inte gratis att ha en Facebooksida. Man måste i princip ha koll på den nästan dygnet runt, säger han och berättar att det finns kommunikatör i beredskap om det dyker upp olämpliga saker på Facebook-sidan och att sidan uppdateras.

I Flens kommun finns uppfattningen att kommunikationskostnaden behöver öka.

— Flens kommun behöver bli bättre på att kommunicera med sina medborgare. Och det måste få kosta. Under 2016 implementerades den nya digitala kommunikationsmiljön och hemsidan har uppdaterats. Vi har blivit mer digitala och moderna i mötet med medborgarna, och även om det finns kommuner som har kommit mycket längre så rör sig Flen i positiv riktning, säger Emma Dahlin (M) oppositionsråd.

Chatta med reportrarna

Har lokaljournalistiken spelat ut sin roll? Är det bättre att kommuner och landsting själva sköter informationen till sörmlänningarna? Vad tycker du? Chatta med reportrarna från kl 11.30 på ekuriren.se eller kkuriren.se eller sn.se eller mejla redan nu till peter.larsson@ekuriren.se eller tommy.kago@sn.se.

En uppfattning som Jan-Erik Larsson (S), Flen, delar:

– Det ska bli spännande att se om vi når ut bättre nu när vi satsat en del. Vi har tidigare fått signaler om att det funnits en del övrigt att önska kring tillgänglighet och bemötande. Det är oerhört viktigt att få en transparent organisation där vi kan visa upp vad som sker, och att människor kan söka information.

Håkan Ekstrand (C), oppositionsråd Gnesta vill inte se kommunikationsenheten växa.

– Det är viktigt att kommunen syns utåt och har en bevakning på sociala medier. Man gör kommunen mer offentlig så medborgarna får veta vad som är på gång. Men verksamheten får inte växa och bli större.

Så gjorde vi

I en tid när rykten blir sanningar på sociala medier, när falska nyheter planteras och trollfabriker med tveksamma agendor härjar fritt väljer även myndigheterna allt mer att styra informationen.

Vi beställde uppgifter från länets nio kommuner, landstinget, regionförbundet Sörmland och länsstyrelsen:

Hur många informatörer respektive kommunikatörer (eller andra yrkesbeteckningar) är anställda? Hur mycket kostade verksamheten år 2000, 2010 och budgeten för 2017? Vi begärde även ut personalens anställningsavtal.

Vi har intervjuat jurister, statsvetare, de ansvariga inom myndigheterna och politiker hur de ser på utvecklingen och hur det kan påverka medborgarnas bild av samhället.

I summan som kommunerna, landsting, länsstyrelsen och regionförbundet angett är personalkostnaden den i särklass största enskilda posten. Marknadsföring, tryckeri, byråtjänster, distribution, frilansare till myndigheternas tidningar som ges ut och utbildningar är – i de flesta fall – inte medräknade.

Läs också

( 7 st )

Läs mer om dessa ämnen

Flens kommunGnesta kommunOxelösunds kommunSträngnäs kommunTrosa kommunVingåkers kommunEskilstuna kommunKatrineholms kommunLandstingetNyköpings kommun

Mest delat denna vecka

Relaterat