Varför saknar kommunen sjukdomsinsikt om skolan i StrÀngnÀs?

Det Ă€r inte eleverna det Ă€r fel pĂ„. Det Ă€r skolan som sviker nĂ€r 44 procent, det vill sĂ€ga nĂ€stan hĂ€lften, av eleverna i de kommunala skolorna inte har godkĂ€nt i ett eller flera Ă€mnen nĂ€r de gĂ„r ut nian. 

Det gÄr inte att betvivla att det Àr mÄnga som jobbar hÄrt i StrÀngnÀs för att eleverna ska lyckas, men statistiken talar ÀndÄ sitt tydliga sprÄk: alltför mÄnga unga fÄr inte tillrÀckligt med stöd och hjÀlp för att klara skolan.

Det gÄr inte att betvivla att det Àr mÄnga som jobbar hÄrt i StrÀngnÀs för att eleverna ska lyckas, men statistiken talar ÀndÄ sitt tydliga sprÄk: alltför mÄnga unga fÄr inte tillrÀckligt med stöd och hjÀlp för att klara skolan.

Foto: Jeppe Gustafsson/BildbyrÄn

Ledare2025-05-28 11:05
Detta Àr en ledare. Eskilstuna-Kuriren Àr en liberal tidning.

I StrĂ€ngnĂ€s kommuns Ă„rsredovisning för 2024 konstateras att kommunfullmĂ€ktiges mĂ„l; att barn och unga ges ”goda förutsĂ€ttningar att mĂ„ bra och att klara skolan med goda resultat och en vilja att fortsĂ€tta lĂ€ra genom livet”, inte Ă€r uppfyllt.

Slutsatsen borde inte överraska nĂ„gon. Redan i Ă„rsredovisningen för 2023 konstaterades det att det finns kvarstĂ„ende utmaningar, bland annat avseende likvĂ€rdigheten i skolan och lĂ€sförmĂ„gan hos elever. MĂ„let som skolan dĂ„ ingick i; ”att det i StrĂ€ngnĂ€s erbjuds vĂ€lfĂ€rdstjĂ€nster av god kvalitet som utgĂ„r frĂ„n invĂ„narnas behov”, ansĂ„gs endast delvis uppfyllt.

PÄ ett Är Àr alltsÄ bedömningen att lÀget förvÀrrats.

Det Ă€r inte alla skolor i StrĂ€ngnĂ€s som har problem. Men de som har kommunen som huvudman sticker ut. Problemen Ă€r inte nya. I snart tio Ă„r har politiker och tjĂ€nstemĂ€n försökt vĂ€nda utvecklingen i den kommunala skolan till de bĂ€ttre. Hittills har arbetet gett smĂ„ eller inga resultat, vilket Ă€ven oppositionen och kommunrevisornerna konstaterat. 

Det Àr inte alla skolor i StrÀngnÀs som har problem. Men de som har kommunen som huvudman sticker ut.
Det Àr inte alla skolor i StrÀngnÀs som har problem. Men de som har kommunen som huvudman sticker ut.

Att en patient har sjukdomsinsikt handlar om att den Ă€r medveten om att den Ă€r sjuk, att den förstĂ„r vad sjukdomen innebĂ€r och vad den kan göra för att bli bĂ€ttre. Begreppet kan Ă€ven överföras till samhĂ€llsdebatten. Den styrande majoriteten (M+S) och ansvariga tjĂ€nstemĂ€n förstĂ„r att det finns ett problem, men de verkar inte förstĂ„ vad det innebĂ€r och heller inte vad de behöver göra för att Ă„tgĂ€rda det. Med andra ord saknar de sjukdomsinsikt. 

Förra vĂ„ren fick, enligt Skolverket, 56 procent av eleverna som gick ut nian i de kommunala skolorna godkĂ€nt betyg i alla Ă€mnen. Rikssnittet för de kommunala skolorna var 69,7 procent. Inte heller det Ă€r nĂ„got att hurra för men StrĂ€ngnĂ€s ligger Ă€ndĂ„ en bra bit lĂ€gre. 

Det gÄr inte att betvivla att det Àr mÄnga som jobbar hÄrt i StrÀngnÀs för att eleverna ska lyckas, men statistiken talar ÀndÄ sitt tydliga sprÄk: Alltför mÄnga unga fÄr inte tillrÀckligt med stöd och hjÀlp för att klara skolan.

Om Ă„ren gĂ„r utan att man ser synbara förbĂ€ttringar i form av bĂ€ttre resultat behöver man inse att det man gör inte fungerar. För hĂ„rt jobb rĂ€cker inte om man varken gör rĂ€tt saker eller fĂ„r tillgĂ„ng till rĂ€tt verktyg. 

Alltför mÄnga elever fÄr inte det stöd och hjÀlp de behöver för att klara mÄlen i skolan.
Alltför mÄnga elever fÄr inte det stöd och hjÀlp de behöver för att klara mÄlen i skolan.

Det Ă€r viktigt att slĂ„ fast att det inte Ă€r eleverna det Ă€r fel pĂ„. Det Ă€r skolan som sviker nĂ€r 44 procent, det vill sĂ€ga nĂ€stan hĂ€lften, av eleverna inte har godkĂ€nt i ett eller flera Ă€mnen. Elever som har svĂ„rt att hĂ€nga med i skolundervisningen behöver fĂ„ngas upp sĂ„ tidigt som möjligt och fĂ„ hjĂ€lp. För det Ă€r inte i nian som eleverna plötsligen fĂ„r problem. 

Förra Ă„ret fick exempelvis endast 40,9 procent av niorna i Paulinska skolan godkĂ€nt betyg i alla Ă€mnen. 2021 gick de hĂ€r eleverna ut sexan. Enligt Skolverkets statistik lĂ€mnade 57 procent av dem mellanstadiet "utan godkĂ€nda betyg i flera eller alla Ă€mnen." Redan i mellanstadiet behövde alltsĂ„ sex av tio elever mer hjĂ€lp och stöd. 

ÄndĂ„ fick de inte det. Varken i lĂ„gstadiet, mellanstadiet eller högstadiet och efter ett antal förspillda Ă„r lĂ€mnar elever grundskolan i StrĂ€ngnĂ€s utan att ha fĂ„tt den hjĂ€lp de behöver. 

Samtidigt som företrĂ€dare för majoriteten i barn- och utbildningsnĂ€mnden (M+S) Ă„terkommande intygat att de jobbar hĂ„rt och att vĂ€ndningen snart kommer. 

Det har snart gĂ„tt tio Ă„r och hittills har det inte hĂ€nt. NĂ€r den förskrivna behandlingen inte botar sjukdomen brukar man dels försöka hitta andra orsaker till den, dels byta behandling. Men i StrĂ€ngnĂ€s fortsĂ€tter man pĂ„ samma spĂ„r, samtidigt som ansvariga politiker tycks blunda för vilka konsekvenser det fĂ„r för eleverna och blir upprörda nĂ€r de fĂ„r kritik – frĂ„n kommunens egna revisorer, oppositionen och ledarsidan.

Det Àr en mÀrklig instÀllning hos dem som Àr politiskt ansvariga för att nÀstan hÀlften av eleverna i de egna kommunala skolorna inte har godkÀnt i alla Àmnen. Bristen pÄ sjukdomsinsikt Àr slÄende.