I StrĂ€ngnĂ€s kommuns Ă„rsredovisning för 2024 konstateras att kommunfullmĂ€ktiges mĂ„l; att barn och unga ges âgoda förutsĂ€ttningar att mĂ„ bra och att klara skolan med goda resultat och en vilja att fortsĂ€tta lĂ€ra genom livetâ, inte Ă€r uppfyllt.
Slutsatsen borde inte överraska nĂ„gon. Redan i Ă„rsredovisningen för 2023 konstaterades det att det finns kvarstĂ„ende utmaningar, bland annat avseende likvĂ€rdigheten i skolan och lĂ€sförmĂ„gan hos elever. MĂ„let som skolan dĂ„ ingick i; âatt det i StrĂ€ngnĂ€s erbjuds vĂ€lfĂ€rdstjĂ€nster av god kvalitet som utgĂ„r frĂ„n invĂ„narnas behovâ, ansĂ„gs endast delvis uppfyllt.
PÄ ett Är Àr alltsÄ bedömningen att lÀget förvÀrrats.
Det Àr inte alla skolor i StrÀngnÀs som har problem. Men de som har kommunen som huvudman sticker ut. Problemen Àr inte nya. I snart tio Är har politiker och tjÀnstemÀn försökt vÀnda utvecklingen i den kommunala skolan till de bÀttre. Hittills har arbetet gett smÄ eller inga resultat, vilket Àven oppositionen och kommunrevisornerna konstaterat.
Att en patient har sjukdomsinsikt handlar om att den Àr medveten om att den Àr sjuk, att den förstÄr vad sjukdomen innebÀr och vad den kan göra för att bli bÀttre. Begreppet kan Àven överföras till samhÀllsdebatten. Den styrande majoriteten (M+S) och ansvariga tjÀnstemÀn förstÄr att det finns ett problem, men de verkar inte förstÄ vad det innebÀr och heller inte vad de behöver göra för att ÄtgÀrda det. Med andra ord saknar de sjukdomsinsikt.
Förra vÄren fick, enligt Skolverket, 56 procent av eleverna som gick ut nian i de kommunala skolorna godkÀnt betyg i alla Àmnen. Rikssnittet för de kommunala skolorna var 69,7 procent. Inte heller det Àr nÄgot att hurra för men StrÀngnÀs ligger ÀndÄ en bra bit lÀgre.
Det gÄr inte att betvivla att det Àr mÄnga som jobbar hÄrt i StrÀngnÀs för att eleverna ska lyckas, men statistiken talar ÀndÄ sitt tydliga sprÄk: Alltför mÄnga unga fÄr inte tillrÀckligt med stöd och hjÀlp för att klara skolan.
Om Ären gÄr utan att man ser synbara förbÀttringar i form av bÀttre resultat behöver man inse att det man gör inte fungerar. För hÄrt jobb rÀcker inte om man varken gör rÀtt saker eller fÄr tillgÄng till rÀtt verktyg.
Det Àr viktigt att slÄ fast att det inte Àr eleverna det Àr fel pÄ. Det Àr skolan som sviker nÀr 44 procent, det vill sÀga nÀstan hÀlften, av eleverna inte har godkÀnt i ett eller flera Àmnen. Elever som har svÄrt att hÀnga med i skolundervisningen behöver fÄngas upp sÄ tidigt som möjligt och fÄ hjÀlp. För det Àr inte i nian som eleverna plötsligen fÄr problem.
Förra Äret fick exempelvis endast 40,9 procent av niorna i Paulinska skolan godkÀnt betyg i alla Àmnen. 2021 gick de hÀr eleverna ut sexan. Enligt Skolverkets statistik lÀmnade 57 procent av dem mellanstadiet "utan godkÀnda betyg i flera eller alla Àmnen." Redan i mellanstadiet behövde alltsÄ sex av tio elever mer hjÀlp och stöd.
ĂndĂ„ fick de inte det. Varken i lĂ„gstadiet, mellanstadiet eller högstadiet och efter ett antal förspillda Ă„r lĂ€mnar elever grundskolan i StrĂ€ngnĂ€s utan att ha fĂ„tt den hjĂ€lp de behöver.
Samtidigt som företrÀdare för majoriteten i barn- och utbildningsnÀmnden (M+S) Äterkommande intygat att de jobbar hÄrt och att vÀndningen snart kommer.
Det har snart gĂ„tt tio Ă„r och hittills har det inte hĂ€nt. NĂ€r den förskrivna behandlingen inte botar sjukdomen brukar man dels försöka hitta andra orsaker till den, dels byta behandling. Men i StrĂ€ngnĂ€s fortsĂ€tter man pĂ„ samma spĂ„r, samtidigt som ansvariga politiker tycks blunda för vilka konsekvenser det fĂ„r för eleverna och blir upprörda nĂ€r de fĂ„r kritik â frĂ„n kommunens egna revisorer, oppositionen och ledarsidan.
Det Àr en mÀrklig instÀllning hos dem som Àr politiskt ansvariga för att nÀstan hÀlften av eleverna i de egna kommunala skolorna inte har godkÀnt i alla Àmnen. Bristen pÄ sjukdomsinsikt Àr slÄende.