Varför blir barn och unga i Strängnäs gängkriminella?

Rekrytering till gängen kan ske på nätet, där kontakten kan inledas på sociala medier.

Rekrytering till gängen kan ske på nätet, där kontakten kan inledas på sociala medier.

Foto: Erik Nylander/TT

Ledare2024-02-01 18:59
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Vad var det egentligen som hände i Strängnäs förra året? 

I januari 2023 vårdades tre unga Strängnäsbor på institution enligt "Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga" (LVU). I november samma år var de 17. Den yngsta var 12 år, den äldsta 18. 

Vård enligt paragraf tre första stycket beslutas när en ung person ”utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas”. Det kan röra sig om missbruk, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande beteende. 

Orsaken till omhändertagandet kan alltså variera, men det går inte att bortse från att Strängnäs har ovanligt många barn och unga som rekryterats av gäng. Barn mellan 11 och 18 år har planerat eller utfört grova brott på beställning.

De kriminella gängen är tyvärr inte de enda som är intresserade av Strängnäs unga. I april förra året häktades en 15-årig pojke misstänkt för stämpling till terroristbrott.

Strängnäs kommun är långt ifrån ensam om att ha den här sortens problematik, men kommunen skiljer ändå ut sig. För på pappret borde inte de unga i staden vara särskilt lättrekryterade. 

Strängnäs invånare har högre medianinkomst och lägre arbetslöshet än rikssnittet. Enligt Boverkets segregationsbarometer finns inga bostadsområden med stora socioekonomiska utmaningar. Enligt SCB har 28 procent av de utrikes födda en eftergymnasial utbildning på minst tre år. Det är till och med en högre andel än de inrikes födda. 26 procent av dem har samma utbildningsnivå.

Rekryteringen till gängen sker främst i utsatta bostadsområden – områden som alltså inte finns i Strängnäs. Inte heller har kommunen samma socioekonomiska utmaningar som exempelvis Eskilstuna att tampas med

Därmed inte sagt att Strängnäs saknar utmaningar. De kommunala grundskolornas problem med att leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag – det vill säga skolans grundläggande skyldighet att se till att alla elever kan klara målen – är välkända.

Gängledaren Rawa Majid, mer känd som ”Kurdiska räven”, har proklamerat att Strängnäs är hans ”område” som ingen får röra. Det tycks som att Strängnäs har använts som ett nav för det kriminella nätverket Foxtrots drogförsäljningsverksamhet. Uppgörelserna med andra gäng sker i andra städer. Till skillnad från Eskilstuna skjuts det inte på Strängnäs gator -- än. 

Barn och unga som rekryteras till gäng har sällan en särskild positiv syn på sig själva. De flesta har problem att klara skolan. Det är inte ovanligt att de har problem med sin impulskontroll. De drömmer inte om en ljusnande framtid. 

Det är där gängen kommer in. De erbjuder barnen en tillhörighet och en roll. Barnet bjuds på fika och presenter, och får möjlighet att tjäna pengar genom att utföra enklare ärenden. Det hela är dock en illusion. Ett spel för att locka barnen att begå allt grövre kriminella handlingar. Uppläggen är avancerade och har ett tydligt mål: Att se till att barnet blir så involverat i verksamheten att det inte har något annat val än att fortsätta. 

Rekryteringen sker även på nätet. Kontakten kan inledas på sociala medier som Snapchat. 

De är inte de enda som använder sig av nätet. Forskning från Lunds universitet har visat hur exempelvis terroristgrupper som Hizbollah, Hamas och IS använt dataspel för att påverka och rekrytera personer i olika målgrupper.

Varken gängen eller terroristerna behöver därför vara på plats för att rekrytera de unga. De når dem ändå. 

Det samhället kan göra är att förstärka de kända skyddseffekterna för att minska risken för rekrytering. Skolan spelar en nyckelroll. Nyttan av att klara målen, bli sedd och bekräftad kan inte underskattas. Men även civilsamhället spelar en viktig roll för att ge barnen en känsla av tillhörighet och bättre självkänsla. 

Det handlar också om att samhället behöver bli bättre på att gripa in tidigt. Alla barn riskerar inte att bli gängkriminella. Men det finns uttalade och kända riskfaktorer som ibland kan identifieras så tidigt som på BVC. 

Genom att ge stöd och stöttning i tid kan dessa risker minska.

I Strängnäs återstår det mycket att göra. Men en sak är säker. Om inte varje skola lever upp till sitt kompensatoriska uppdrag kommer man inte att lyckas.