"Att jämföra löner mellan olika yrkesgrupper är alltid känsligt. Men det innebär inte att vi ska blunda för de stora skillnaderna, tvärtom", säger Marie Svensson (S).
Tidningen har tidigare rapporterat om löneskillnaderna inom kommunen. Nu svarar personalutskottets ordförande Marie Svensson (S) på hur de arbetar för att minska löneglappet.
Förutom stora löneskillnader inom kommunen, där exempelvis den lägst betalda medarbetaren tjänar 20 493 kronor i månaden, samtidigt som den högst betalda tjänar 159 500 kronor, ligger även kommunen efter i löneutvecklingen generellt jämfört med andra kommuner, berättar Marie Svensson.
Men enligt henne har det sin förklaring.
– Så har det varit under en lång tid. Det har att göra med den industrihistoria vi har. Vi är en industristad och ingen universitetsstad från början, säger hon.
Exempelvis ligger medellönen för ett vårdbiträde i Eskilstuna kommun på 25 293 kronor, enligt statistik från lönekollen. Det är under rikssnittet och lägst av Sörmlands nio kommuner.
Hur jobbar ni aktivt med att höja lönerna i den gruppen?
– Vi har påbörjat ett arbete för att långsiktigt stärka löneutvecklingen för de lägre avlönade yrkesgrupperna inom vård och omsorg. Vi gör årligen en löneöversyn där lönerna ses över utifrån gällande avtal och vi granskar också eventuella löneskillnader i lönekartläggningen.
Hon anser att det är oacceptabelt i längden att Eskilstuna ligger efter i lönestatistiken för olika yrkesgrupper.
– Det är ett tydligt tecken på att vi har mer att göra. Samtidigt, när det råder brist på personal tvingas kommuner konkurrera om arbetskraften och då blir lönen ett verktyg – ur ett fackligt perspektiv är det positivt. Men det ställer också krav på en långsiktig personalpolitik där löneutvecklingen följer både ansvar och kompetens, inte bara akut personalbrist.
På listan över de sämst betalda medarbetarna i kommunen återfinns främst vårdbiträden, men även elevassistenter. Samtliga av dem är kvinnor och en övervägande del är även utrikesfödda.
– Många av de yrken som bär upp välfärden är kvinnodominerade och har länge betraktats som lågstatusyrken. Det är yrken som kräver stor kompetens med stort ansvar, men som historiskt har lönesatts lägre än mansdominerade yrken med motsvarande krav. Därför är lönekartläggningen så viktig. Att höja lönerna för välfärdsarbetare är ett viktigt steg mot att skapa ett jämställt samhälle.
Hon nämner Äldreomsorgslyftet – en nationell satsning där vårdbiträden och undersköterskor kan utbilda sig på betald arbetstid.
– Vård- och omsorgsnämnden arbetar intensivt med den frågan och har prioriterat det högt i nämndens kompetensförsörjningsplan. Vi behöver skapa bättre förutsättningar för människor att utbilda sig inom vården, både för att möta personalbristen och för att höja statusen på vårdyrket, säger hon.
Den person som tjänar minst i kommunen är ett vårdbiträde som har en månadslön på 20 493 kronor. Samtidigt som förvaltningschefen för vård och omsorg Johan Lindström tjänar 95 200 kronor i månaden. Hur ser du på det?
– Att jämföra löner mellan olika yrkesgrupper är alltid känsligt. Men det innebär inte att vi ska blunda för de stora skillnaderna, tvärtom.
Hon menar att det är komplext att jämföra de två yrkeskategorierna.
– Det är klart att det är ett otroligt ansvarsfullt jobb att vårda en annan människa. Samtidigt som det är ansvarsfullt att vara chef över en verksamhet och ha ett budgetansvar på över en miljard.