Strängnäsbo nära döden i Frankrike

De som såg olyckan säger att varken Nathalie Nylén eller hennes hundar borde ha överlevt. En märkbart chockad Strängnäsbo berättar om kraschen på den franska landsvägen.

Nathalie Nyléns egna bilder från olycksplatsen utanför Romans-sur-Isère i sydöstra Frankrike.

Nathalie Nyléns egna bilder från olycksplatsen utanför Romans-sur-Isère i sydöstra Frankrike.

Foto: Nathalie Nylén

Romans-sur-Isère2019-08-28 20:35

Det har gått tio dagar sedan Nathalie Nylén var på väg till en hunduppfödare i södra Frankrike. I bilen hade hon sin egen valp, Trumf, som hon hämtat dagen innan. Även hennes två äldre hundar, Lita och Himla som också fått lämna Lindö utanför Selaön för att följa med på det franska husvagnsäventyret, var med i bilen.

Hon kom till en fyrvägskorsning, missade stoppskylten och körde ut i korsningen i 90 kilometer per timme. Lika snabbt färdades bilen som kom från höger.

– Jag hinner se den i ögonvrån och inser att vi kommer att krascha. Nästa minnesbild är hur jag snurrar runt som i en torktumlare. Sen glider bilen på taket långt in i korsningen och jag tänkte "ska vi aldrig stanna?!", berättar Nathalie Nylén på telefon från Frankrike, där hon är kvar i några dagar till.

Bilen stannade till slut och i backspegeln såg hon valpen, inklämd mellan taket och den tilltryckta bakluckan. Död, var hon helt säker på. Hon lyckades kravla sig ut och skrek till människorna som samlats kring olycksplatsen att de måste ringa efter veterinär.

– Ingen pratar engelska, jag försöker teckna åt dem och de uppfattar att det är en hund, "chien", jag pratar om. Någon pekar mot den korsande landsvägen, och jag ser Himla. Jag springer efter henne, livrädd att hon ska bli påkörd, berättar Nathalie Nylén.

Hon fick tag på Himla och gick tillbaka mot olycksplatsen, där hon såg att Trumf var vid liv. Fransmännen ropade åter "chien!" och pekade mot vägen – även Lita var på rymmen.

– En av poliserna kunde engelska och han förklarar för mig att jag inte får lämna olycksplatsen, då skulle de betrakta det som en smitningsolycka, berättar Nathalie Nylén, som då skrev om olyckan i sociala medier.

Inläggen fick snabbt spridning i hennes nätverk och snart dök uppfödare, hundmänniskor och helt vanliga fransmän som nåtts av informationen upp för att hjälpa till. Ett dygn senare var Lita återfunnen.

– Jag bara grät och Lita pussade mig i hela ansiktet. Folk runtomkring applåderade, tjoade och tjimmade men det har jag inte ens några minnen av, det har jag sett i ett filmklipp efteråt.

Då ingen kom till skada blir det ingen polisutredning, har Nathalie Nylén fått veta.

­– Jag har tänkt så många "tänk om" de senaste dagarna. Det var så fruktansvärt nära ögat. Det är så osannolikt att både jag och den andra kvinnan klarade oss i princip oskadda. Ibland undrar jag om det verkligen har hänt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om